Moldavien säger ja om ett framtida EU-medlemskap i en folkomröstning. Men marginalen var minimal – och Ryssland anses ha försökt påverka omröstningen. Vi vann rättvist i en orättvis kamp, sade president Maia Sandu.
Ryssland anklagas för att ha försökt påverka folkomröstningen i Moldavien, som handlade om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i grundlagen.
När i princip samtliga lagda röster räknats hade EU-förespråkarna fått 50,4 procent. Det innebar ett minimalt övertag med 13 000 röster.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skickade lyckönskningar på måndagen:
"Gratulationer till Moldaviens folk och till dig (Sandu). Ni har gjort det igen."
Genom omröstningen har Moldavien tagit sig förbi ett stort hinder på vägen mot att bli EU-medlem.
Men länge såg det ut som att nej-sidan oväntat kunde vinna.
Presidenten kommenterade under söndagen nej-sidans oväntat starka resultat som en konsekvens av att demokratin och friheten för landet "utsatts för ett angrepp av aldrig tidigare skådad omfattning".
Ryska påverkansoperationer har enligt Sandu pågått i flera månader.
Även EU-kommissionens ordförande hävdade rysk inblandning i ett inlägg på X:
"Moldavien har visat sitt oberoende, sin styrka och att landet vill ha en europeisk framtid, trots Rysslands hybridtaktik."
Statsminister Ulf Kristersson (M), som talade i telefon med president Sandu på måndagen, välkomnar valutgången i ett uttalande.
"Att Ryssland och deras ombud försöker sabotera valet i Moldavien är ytterst ett hot mot hela Europa", skriver Kristersson och utlovar fortsatt stöd till Moldaviens försvar mot ryska hybridattacker.
Misstankarna rör en enorm påverkanskampanj, där röster från hundratusentals människor kan ha köpts av proryska grupper. I veckan greps även över 100 moldavier som ska ha tränats i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen.
Ryssland har förnekat inblandning i valet och kräver bevis för anklagelserna. Vidare hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov, utan att presentera några bevis, att man upptäckt "avvikelser" i rösträkningen.
EU-vänliga Sandu var drivande bakom beslutet att Moldavien sökte medlemskap i EU 2022, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Parallellt med folkomröstningen hölls presidentval där Maia Sandu fick störst stöd med 42 procent. Men eftersom hon inte fick över 50 procent blir det en andra valomgång den 3 november då hon ställs mot den pro-ryska kandidaten Aleksandr Stoianoglo, som fick cirka 26 procent av rösterna.
