Den 5 november röstar de amerikanska medborgarna om vem som blir USA:s nästa president. Pennsylvania kan komma att spela en stor roll i det minst sagt jämna valet – det här är varför.
Presidentvalet i USA 2024 äger rum den 5 november. Nu ska den amerikanska befolkningen ska nu rösta fram vem av Kamala Harris och Donald Trump de helst vill ska styra landet.
Trump ställer upp efter att han för fyra år sedan förlorade valet mot Demokraternas Joe Biden.
Kamala Harris, som nu är vice president i Biden-administrationen, ställer upp för första gången till posten som president.
LÄS MER:
Utöver att valet spås vara det jämnaste någonsin, så har mycket hänt under de båda kandidaternas valkampanjer. Under sommaren 2024 utsattes Republikanen Trump för ett mordförsök i samband med ett kampanjmöte i Butler i Pennsylvania.
Kamala Harris i sin tur fick ställa upp med kort varsel som kandidat till presidentposten å Demokraternas vägnar då Joe Biden meddelade att han inte kandiderar för fyra nya år – detta efter en lång tids kritik mot hans hälsa och ålder.
I USA röstar väljarna inte direkt på en presidentkandidat – utan på elektorer som utser presidenten.
Systemet gör att valet i praktiken avgörs i några få så kallade vågmästarstater, bland dem Pennsylvania, Georgia och Michigan. Så här fungerar det.
En slags ombud som väljare i varje delstat röstar på i presidentvalet. Elektorerna utses av respektive delstatsparti och kan, enligt grundlagen, inte vara kongressledamöter eller federala tjänstemän.
När USA:s grundlag formulerades 1787 fanns oro för att storstäder och tätbefolkade områden skulle få för stor makt. För att garantera inflytande från mindre och glest bebodda delstater skapades elektorssystemet.
Kritiker av systemet hävdar att det är odemokratiskt då den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.
En delstat har lika många elektorer som företrädare i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), en summa som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. Dessutom har huvudstadsområdet DC tre elektorer. Totalt finns 538 elektorer, för seger krävs 270.
I nästan alla delstater får valsegraren alla elektorer. Undantagen är Nebraska och Maine som har ett slags proportionerlig fördelning.
LÄS MER:
På de flesta platser går resultatet att förutse. Liberala Kalifornien röstar i princip alltid demokratiskt blått medan många delstater i inlandet och södern röstar republikanskt rött. Men på några platser står det och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet, det är de som avgör presidentvalet och det är här kandidaterna kampanjar allra mest.
Pennsylvania (19 elektorer), Georgia (16), North Carolina (16), Michigan (15), Arizona (11), Wisconsin (10), Nevada (6). Samt ett valdistrikt i Nebraska (1).
Om man räknar bort vågmästarstaterna har Republikanernas Donald Trump ett förhållandevis säkert stöd av 219 elektorer, Demokraternas Kamala Harris har sannolikt stöd av 225 elektorer.
Det sammanlagda antalet elektorer i vågmästarstaterna är 94. Det finns olika sätt för Trump respektive Harris att nå de 270 som krävs för seger. Den vanligaste går via "rostbältet" – Pennsylvania, Michigan och Wisconsin – i kombination med någon av vågmästarna i Södern.
Det är den största vågmästarstaten, något av ett måste för den som vill flytta in i Vita huset. Och de senaste valen här har varit mycket jämna.