Flera kabelbrott på kort tid, attentatsplaner mot flygplan och anlagda bränder. Efter åratal av ryska skuggattentat väljer drabbade västländer att utgå ifrån att det är regelrätta angrepp. Då bryts lite av förtrollningen, säger krigsvetaren Håkan Gunneriusson.
När två viktiga datakablar skadades på Östersjöns botten för en dryg vecka sedan underströks det bland annat i Sverige att de verkar ha blivit utsatta för något mycket allvarligt.
— Vi måste, utan att ha säker kunskap, utgå ifrån att det rör sig om sabotage, sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius, som kallade det en hybridaktion.
Poängen med sådan hybridkrigföring är just att ingen ska kunna hållas ansvarig – och att ingen ska våga reagera. Den här gången väljer de drabbade länderna att inte titta åt ett annat håll, anser Håkan Gunneriusson, som är docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.
— Här är det uppenbart att man ser det som något annat än något som bara behöver repareras. Det ses som ett antagonistiskt hot, även om avsikten förstås är svår att klarlägga, säger han till TT.
Ingen inblandad regering nämner vilket land som kan misstänkas stå bakom sabotagen, men Ryssland har pekats ut vid en lång rad olika angrepp på europeisk mark under de senaste åren, i en upptrappad hybridkrigföring med bland annat sabotage.
Omständigheterna är fortfarande oklara kring en fraktflygplansolycka i utkanten av Litauens huvudstad Vilnius på måndagsmorgonen.
Under det senaste året har man i flera länder larmat om misstänkta ryska planer på att placera brandbomber på fraktflygplan av liknande slag. En sådan exploderade i en container på flygplatsen i tyska Leipzig i juli i år, när den var på väg att lastas ombord på ett flygplan.
— I det ryska beteendet ligger nu en vilja att visa att vi i västländerna inte är så säkra, att vi också befinner oss i en riskzon där det kan ske saker, säger Håkan Gunneriusson.
— Det är en upptrappning, men som ändå ska kunna tolkas på ett tvetydigt sätt eller åtminstone inte gå över en tröskel där Nato måste agera.
Det finns inget bestämt svar om hur hög tröskeln är.
Om Ryssland ligger bakom sabotage av detta slag så är det sannolikt noga kalibrerat. Till de beräkningarna kommer att drabbade länder vid många tidigare tillfällen har varit försiktiga med att kalla något ett angrepp, eller hålla någon ansvarig.
— Men de länder som har drabbats tidigare, i synnerhet Sverige och Finland, har uppenbarligen planerat och gått igenom det här scenariot för att veta vad man ska göra nästa gång, säger Håkan Gunneriusson.
