Tanken var att både Israel och Hizbollah skulle hålla sig borta från södra Libanon – men den 18 år gamla fredslösningen har aldrig uppfyllts. Inför vapenvilan 2024 har överenskommelsen dammats av. Har den större chans att överleva i dag?
Italienare, irländare och österrikare har kommit till skada under de senaste veckornas beskjutning mellan Israel och Hizbollah, vilket väckt raseri i respektive land.
Det handlar om FN-styrkor – omkring 11 000 till antalet – som placerades där efter det senaste kriget 2006, med formellt mandat att bevara fred i en avgränsad buffertzon mellan Israel och Libanon.
När de internationella styrkorna har blivit omringade av det nya och rasande kriget har FN-resolution 1701 lyfts upp för ny diskussion.
Resolutionen är ett av ytterst få tillfällen då säkerhetsrådet har enats i en Mellanösternfråga. Den satte stopp för kriget mellan Israel och Hizbollah för 18 år sedan. Då liksom nu hade Israel invaderat Libanon som svar på angrepp från Hizbollah.
Efter 34 dagars krig enades FN:s säkerhetsråd om en lösning som skulle dra en gräns mellan Israel och Libanon och hålla isär krigets parter.
Israel skulle lämna Libanon helt. Hizbollah, en redan då växande maktfaktor, skulle avväpnas och kuvas.
En flera mil bred buffertzon upprättades i södra Libanon. Tanken var att en förstärkt FN-närvaro skulle hålla ställningarna där tillsammans med Libanons urholkade reguljära armé.
Under de 18 år som har gått har det varit en illa dold hemlighet att det inte blev så. Hizbollah hade en fortsatt närvaro där och har då och då utfört raketattacker mot Israel, med anklagelser om israeliska gränsöverträdelser.
När kriget i Gaza bröt ut inledde Hizbollah en mer intensiv beskjutning mot Israel norrifrån. Israel svarade med kraftfulla anfall, och inledde i oktober en regelrätt markinvasion.
Israeliska styrkor gick in i buffertzonen, upprättade posteringar intill FN-baser och uppmanade de internationella soldaterna att åka därifrån, vilket fick Unifil att larma om en "extremt farlig utveckling".
Den libanesiska armén, som lyder under en lamslagen regering som måste förhålla sig till Hizbollah, har stått åt sidan.
— Resolution 1701 fick slut på kriget 2006, men vi måste vara ärliga och inse att ingen gjorde något för att förverkliga den, sade USA:s sändebud Amos Hochstein för en månad sedan.
Under veckorna som följt har medlare stött och blött förnyade löften och mer kraftfulla garantier som skulle kunna få den sällsynta överenskommelsen att spela roll.
I augusti 2006 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1701 som syftade till att få ett slut på kriget mellan Israel och den libanesiska shiarörelsen Hizbollah.
Israel drog sig tillbaka efter en 34 dagar lång invasion av sitt grannland. Den hade inletts efter att Hizbollah iscensatt ett raketanfall som en avledningsmanöver för ett anfall nära gränsen, där flera israeliska soldater dödades och andra kidnappades.
Resolutionen bekräftade den "blå linje" mellan Israel och Libanon som har kommit att utgöra en de facto gräns mellan länderna. Norr om linjen inrättades en säkerhetszon som sträcker sig några mil in i Libanon fram till Litanifloden. Det bestämdes att bara FN:s fredsbevarande styrkor (Unifil) och styrkor från Libanons reguljära armé skulle vara tillåtna där.
Israel beordrades att dra tillbaka alla styrkor söder om linjen. Därtill ställdes krav om att alla milisgrupper i Libanon skulle avväpnas så att den libanesiska staten skulle vara den enda vapenmakten i landet, vilket inte har skett.
