Stora demonstrationer bröt ut i Georgien efter beskedet att landet fryser alla samtal om EU-medlemskap i fyra år. Polis i huvudstaden Tbilisi har använt tårgas mot demonstranterna som vill se ett närmande till EU.
Georgien inte kommer att ta upp de redan pausade samtalen om EU-medlemskap förrän i slutet av 2028. Det beskedet gav premiärminister Irakli Kobachidze på torsdagen.
— Vi kommer att fortsätta vår väg mot EU, men vi kommer inte tillåta någon att hålla oss i ett konstant tillstånd av utpressning, sade han och fortsatte:
— Vi måste tydligt visa vissa europeiska politiker och byråkrater, som helt saknar europeiska värderingar, att de måste tala till Georgien med värdighet, inte via utpressning och förolämpningar.
Georgien har formell status som kandidatland för ett medlemskap – men när landets omdiskuterade agentlag tidigare i år röstades igenom meddelade EU-ländernas ledare att det i praktiken innebar ett stopp för medlemsprocessen.
Kobachidze, som tillhör partiet Georgisk dröm, återvaldes formellt som premiärminister på torsdagen, efter det omdiskuterade valet för en månad sedan.
Såväl oppositionen som stora delar av västvärlden har anklagat regeringspartiet för valfusk, vilket Kobachidze på torsdagen kallade "kaskader av förolämpningar".
Under torsdagen röstade EU-parlamentet igenom en icke-bindande resolution om krav på att parlamentsvalet i Georgien ska göras om inom ett år, det för att valet varken anses ha varit fritt eller rättvist.
EU-parlamentet vill även se personliga sanktioner mot en rad tunga politiker i Georgien. Det gäller bland andra oligarken och förre premiärminister Bidzina Ivanisjvili, premiärminister Irakli Kobachidze och den förre fotbollsstjärnan Kacha Kaladze – numer borgmästare i huvudstaden Tbilisi och generalsekreterare i Georgisk dröm.
Georgiens regering, ledd av partiet Georgisk dröm, införde i juni en så kallad agentlagstiftning trots omfattande folkliga protester mot den.
Lagen innebär att organisationer som får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet ska registrera sig hos myndigheterna som organisationer som verkar i främmande makts ärenden. Den väcker frågor om pressfrihet, om bistånd från bland annat Sverige. Lagtexten har av allt att döma utformats enligt en modell som används i Ryssland för att kringskära civilsamhälle och regimkritik.
Georgien har sedan tidigare inskrivet i grundlagen att landets styre ska verka för ett EU-medlemskap. I december förra året fick landet formell status som kandidatland för ett medlemskap – men när agentlagen röstades igenom meddelade EU-ländernas ledare att det i praktiken innebar ett stopp för medlemsprocessen.
I samband med det krävde EU-toppmötet också att hot och våld mot oppositionella, journalister och representanter för civilsamhället skulle upphöra.
De få opinionsmätningar som har gjorts har visat att en stor majoritet av Georgiens befolkning vill gå med i EU.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.