Onsdag 19 Mars 2025
Regionens enda liberala demokrati. Så har Israel beskrivit sin ställning. Men i takt med att styret blir alltmer auktoritärt falnar bilden. När demokratier urholkas ser man attacker mot press och civilsamhälle, säger Anders Persson, Israel-Palestina-expert vid Linnéuniversitetet.
Israels regering uppmanade nyligen statliga aktörer att bojkotta landets äldsta tidning Haaretz.
”Ytterligare ett steg i Netanyahus färd mot att avveckla den israeliska demokratin", ansåg Haaretz.
Israel-Palestina-experten Anders Persson är inne på samma spår. Han påpekar samtidigt att fallet Israel inte är unikt, utan följer en global trend med demokratier på reträtt. Trots det är det vissa faktorer som sticker ut.
— Utvecklingen accelereras av kriget och av att styret i landet har gått mer åt det auktoritära hållet. Även premiärminister Netanyahus vendetta mot rättsväsendet efter att han har åtalats för bedrägerier har betydelse, säger Persson.
Israels nuvarande regering tillträdde i slutet av 2022. Regeringen består av en koalition av högern, ultraortodoxa och högerextrema partier.
Kort efter tillträdet väckte regeringen ilska genom att lansera ett lagpaket som bland annat skulle stärka politikens makt på bekostnad av domstolsväsendet. Hundratusentals israeler gick ut på gatorna för att visa sitt missnöje.
Efter Hamas attack den 7 oktober 2023 tillträdde dock ett krigskabinett som satte sig på tvärs och krävde att de pågående förändringarna skulle frysas. Men efter att oppositionsledarna hoppade av i protest mot premiärministern upplöstes kabinettet, och regeringen har kunnat återuppta sina planer.
— Det sker nu lite vid sidan av. Israeler är snabba på att mobilisera och protestera, men det är annorlunda under ett krig, säger Isabell Schierenbeck, statsvetare vid Göteborgs universitet och Mellanösternkännare.
Hon menar att ingreppen i demokratin riskerar att hamna i skuggan också globalt.
— En framtidsspaning är att nermonteringen av demokratiska institutioner får pågå i det dolda om Israel blir alltmer isolerat från omvärlden till följd av kritiken mot dess krigföring. Det riskerar att göra det svårare för rörelser inne i Israel som kämpar för demokrati, säger Schierenbeck.
Hon tror också att ICC:s arresteringsorder på sikt kan bidra till att stärka makten.
— Många israeler upplever att de är utsatta för ett krig på flera fronter och förstår inte hur omvärlden inte kan se det. Vissa menar att arresteringsordern är som en present till Netanyahu och något han kan använda sig av inrikespolitiskt, säger hon.
I en liberal demokrati finns rättsliga och lagstiftande begränsningar för den verkställande makten samt skydd av medborgerliga friheter och likhet inför lagen.
Mellan 2013 och 2023 har Israel enligt V-dem Institute förlorat sin status som en liberal demokrati och klassas i stället som en demokrati med fria val.
Mycket av urholkningen av israeliska demokratiska institutioner är enligt Freedom House kopplad till diskriminerande praxis för att öka kontrollen över det ockuperade Västbanken.
I juli 2023 antog premiärminister Benjamin Netanyahus regering också lagstiftning som skulle ha försvagat den israeliska Högsta domstolens tillsynsbefogenheter. Domstolen har historiskt sett begränsat beslag av palestinsk mark på Västbanken och stoppat viss lagstiftning som ignorerar palestiniers rättigheter. I januari 2024 upphävde Högsta domstolen den nya lagen.
Yttrandefriheten har varit under press i Israel de senaste åren, och israeliska myndigheter har i allt högre grad slagit ner på yttranden relaterade till situationerna på Västbanken och i Gaza.
Restriktionerna ökade efter Hamas attack förra året. I november 2023 godkände parlamentet en lag som kriminaliserar ”konsumtion av terroristmaterial” och utökade myndigheternas redan omfattande övervakningsbefogenheter betydligt.
I våras fick den israeliska regeringens beslut att förbjuda det Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera att verka i landet mycket uppmärksamhet. Anledningen till beslutet var att regeringen anser att kanalen sprider Hamaspropaganda.
Israel har backat kraftigt i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och ligger nu på plats 101 av 180. För två år sedan, 2022, låg landet på plats 86.
Källa: V-dem Institute, Reportrar utan gränser och Freedom House
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)