Lördag 15 Mars 2025
Det är 300 gånger större än något annat korallrev på vår planet. Men hur och när bildades Stora barriärrevet? Nya mätmetoder har nu gett tillgång till svaren – bildade djupt ner i havsbottnen för hundratusentals år sedan – och skvallrar samtidigt om dagens hot mot världens största levande organism.
Det sträcker sig över 345 000 kvadratkilometer, motsvarande tre fjärdedels Sverige. Förutom själva korallerna hyser Stora barriärrevet tusentals olika djur och växter, däribland flera hundra fågelarter.
Andra barriärrev runtom i världen, bland annat vid Belize och Nya Kaledonien, är också bedövande vackra och imponerande – men extremt mycket mindre. Varför bildades ett sådant megarev just längs Australiens nordöstra kust? Hur gick det till, och när hände det?
En del av svaren har nu hittats vid Christian Albrechts-universitetet (CAU) i tyska Kiel, tillsammans med kollegor i österrikiska Graz och i Southampton, England. Med en ny mätmetod, kallad tex86, har de via borrprover från barriärrevsområdet kunnat kartlägga temperaturer och andra förhållanden flera hundratusen år tillbaka.
Australien ligger nära den seismiska "Eldringen" i Stilla havet, men är geologiskt mycket mer stabilt. Detsamma gäller den ungefär 60 kilometer breda "hylla" som sticker ut från nuvarande Queenslands kust till gränsen där havsbottnen stupar från bara några tiotals meters djup till 1 000 meter eller mer.
Vattennivåerna har varierat kraftigt, men av och till har koraller och fiskar trivts här i en förhållandevis skyddad miljö i årmiljoner. CAU-forskarna publicerar nu mätningar som går tillbaka ungefär en miljon år, och de visar att vattentemperaturerna länge var ganska låga, ofta 20–25 grader.
"Korallerna växte långsammare vid de temperaturerna, vilket förhindrade de små korallrev som fanns vid den tiden från att expandera till ett större barriärrev", skriver CAU i ett pressmeddelande.
Men så, för ungefär 700 000 år sedan, nådde värmen i havet en slags magisk gräns. Sommartemperaturerna lade sig ganska stadigt i spannet 26 till 29 grader, vilket visade sig perfekt. Det är ganska nära den maximala värmenivå koraller trivs i, men eftersom värdena förblev stabila i långa perioder kunde "ramarna" för ett gigantiskt barriärrev bildas i lugn och ro. Även de epoker då vattennivåerna sjönk stod revens grunder kvar, och kunde sedan byggas på när vattnet steg igen.
Tidigare har det spekulerats i att just havsnivåerna eller sediment som spolades ut från land var mer styrande i utvecklingen, men den Kiel-ledda studien förändrar bilden.
"För första gången har vi kunnat bevisa att högre sommartemperaturer längs Australiens kust var avgörande för att Stora barriärrevet bildades", säger CAU-forskaren Benjamin Petrick, studiens försteförfattare, enligt pressmeddelandet.
Men det sätts inget likhetstecken mellan högre temperaturer och blomstrande rev – tyvärr för Barriärrevet, nu när de klimatförändringar människan är ansvarig för härjar även i haven.
Härommånaden visade en forskningsrapport att vattentemperaturerna vid Stora barriärrevet under det senaste decenniet varit högre än någon annan gång sedan åtminstone början av 1600-talet.
Så relativt hastiga temperaturförändringar, vare sig uppåt eller nedåt, är dåliga för reven, är slutsatsen. Det finns en perfekt nivå någonstans mellan 25 och 30 grader, och "våra data tyder på att långa perioder av lämpliga temperaturer är ett krav för Stora barriärrevet att utvecklas och upprätthållas", skriver forskarna i en rapport som nu publicerats i tidskriften Science Advances.
Ett barriärrev kallas så eftersom det ligger längs en kust, och bildar just en slags barriär mellan strandlinjen och havsdjupen längre ut.
I Australiens fall är det runt 3 000 mindre rev och 900 öar som bildar ett "pärlband" längs Korallhavets kant utanför delstaten Queensland. På en del ställen är vattnet så grunt att det knappt går att snorkla där, som djupast är det runt 60 meter till havsbotten vid Barriärrevet.
Tropiska korallrev kan inte ligga så mycket djupare, eftersom de behöver ljus för att frodas. Det finns också kallvattenrev som kan ligga längre ner i haven, men de är inte lika spektakulära. Och ofta inte heller så stora – världens största, Røstrevet i Norge, breder ut sig över ungefär 100 kvadratkilometer.
Ett revs bas består av kalk från döda korallers skelett. Det tar därmed väldigt lång tid, hundratusentals år, för ett stort rev att byggas upp.
Koraller ingår i stammen nässeldjur, tillsammans med bland annat maneter. Stora barriärrevet beskrivs ibland därmed som världens största levande organism.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
