När väljare under supervalåret 2024 fick säga sitt löd budskapet ofta: "Du får sparken". Världen över har politiska ledare och regeringar bytts ut av människor som tröttnat på dålig ekonomi och global oro.
Val har hållits i omkring 70 länder med tillsammans runt hälften av världens befolkning – från Asien till Nordamerika och hela EU – under 2024.
Ett redan turbulent politiskt landskap skakades om rejält, då väljare i länder som Indien, Japan, Frankrike, Storbritannien och USA röstade bort sittande politiska ledare och regeringar.
Dessutom har massdemonstrationer skakat om bland annat Georgien och Moçambique, ett val har ogiltigförklarats i Rumänien och ett försök att införa undantagstillstånd har gjorts i Sydkorea.
Budskapet från väljarna 2024 var tydligt, säger Cas Mudde, statsvetare vid University of Georgia: "Vi har fått nog."
Statsvetaren Rob Ford vid Manchesters universitet liknar det vid långtidscovid: Väljarna har blivit olyckligare till följd av försämrad hälsa, sämre ekonomi på grund av inflationen och global oro på grund av krig i Mellanöstern och Ukraina. Därför ville många sparka dem som styrt skutan under tiden.
Ett exempel är Sydafrika, där hög arbetslöshet och stora socioekonomiska skillnader tidigare i år resulterade i en historisk valförlust för partiet ANC som en gång leddes av Nelson Mandela.
I Indien led premiärminister Narendra Modis hindunationalistiska BJP ett chockartat nederlag och förlorade den egna majoriteten.
I Storbritannien gav väljarna Tories sparken efter 14 år av konservativt styre. Och i USA vann republikanen Donald Trump presidentvalet – en valseger som många tidigare bedömt som omöjlig. Att väljarna prioriterade plånboksfrågor har av analytiker framförts som en av förklaringarna.
I Europa har extremhögerns framgångar i till exempel Frankrike och Österrike lett till skakiga koalitioner.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.