Måndag 17 Mars 2025
Trots många överträdelser, trots revolutionen i Syrien – efter en och en halv månad står sig vapenvilan i Libanon. Jag tycker det är viktigt att säga att på det stora hela har ju vapenvilan hållit på makronivå, säger Mellanösternkännaren Anders Persson. Men nu tilltar osäkerheten.
Vapenvilan efter höstens krig mellan Israel och den libanesiska Hizbollah-milisen trädde i kraft den 27 november. Den första fasen var tänkt att pågå i två månader, och innebär bland annat att Israels militär ska lämna södra Libanon, till förmån för styrkor från Libanon och FN-uppdraget Unifil.
I en första zon, vid Medelhavet i väster, löper tidsfristen för de israeliska soldaterna ut om en vecka, den 17 januari. USA:s sändebud Amos Hochstein har bekräftat att de retirerat från bland annat kuststaden Naqoura. Men processen har varit skakig.
— På makronivå skulle jag säga att vapenvilan håller, men på mikronivå så har det ju varit många kränkningar från båda sidor, framför allt på den israeliska skulle jag säga, säger Anders Persson, Israel-Palestina-expert vid Linnéuniversitetet.
Samtidigt har maktbalansen i hela Mellanöstern ställts på ända av maktskiftet i Syrien. Det har skurit av Hizbollahs viktigaste försörjningsrutt för vapen och andra resurser, landvägen genom Syrien från Iran.
Och om en vecka kommer nästa epokskifte, när Joe Biden lämnar över till Donald Trump i ledningen för Israels mäktiga allierade USA. Det kan i sin tur vara avgörande även för Hizbollahs viktigaste partner Iran.
— Vi har en väldigt instabil situation i Iran, där ledaren är 85 år gammal. Det är möjligt att Israel kommer att anfalla Iran, med eller utan Trumps hjälp, säger Persson.
— Så på så vis är ju hela Hizbollahs värld i gungning så att säga. Om det gör situationen mer eller mindre konfliktalstrande – svårt att sia.
Ett möjligt scenario som florerar, och som rapporteras ha föreslagits av USA, är att helt enkelt förlänga den nuvarande fasen med en månad. Men tiden för att enas om det håller på att rinna ut.
Det finns också källuppgifter om att Israel bedömer att Hizbollah inte uppfyller sin sida av uppgörelsen – och att israelisk militär därför dröjer med sina reträtter.
— Frågan är vad som händer om vapenvilan löper ut och den israeliska armén blir kvar på ett visst antal platser, säger Persson.
— Kommer Hizbollah att strida mot dem då? Kommer de att börja någon typ av gerillakrigföring?
Konflikten mellan Israel och shiamilisen Hizbollah ingår i en större schism mellan den judiska staten och flera länder och rörelser i Mellanöstern, däribland stormakten Iran.
Efter utbrottet av Gazakriget 2023 eskalerade även läget i södra Libanon till öppet krig i oktober förra året. Efter ett antal förödande veckor med bombningar och attacker nåddes i slutet av november enighet om vapenvila.
Den första fasen är en två månader lång övergångsperiod, som varar till den 27 januari. Israels militär ska lämna södra Libanon, och Hizbollah flytta alla sina tyngre vapen norr om floden Litani.
En kommitté ledd av USA kontrollerar att parterna gör vad de ska. Om Libanon och andra inte undanröjer akuta hot mot Israel finns det förbehåll om att Israel har rätt att agera militärt.
Hundratusentals evakuerade civila ska också kunna återvända till sina hem i norra Israel respektive södra Libanon.
Hittills har det dock gått trögt med att uppfylla villkoren, och det spekuleras i om vapenvilan kommer att spricka eller förlängas den 27 januari.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
