Grönlands framtid definieras av grönländarna. Punkt. Frasen har upprepats otaliga gånger av Danmarks statsminister sedan Donald Trump basunerat ut att han vill köpa ön. Men vad vill egentligen grönländarna?
Hos Múte Bourup Egede, Grönlands regeringschef, råder ingen tvekan om att landet bör bli självständigt.
I sitt nyårstal sade han att historien har visat att "samarbetet med kungariket Danmark inte har lyckats skapa jämställdhet fullt ut", och att det därför är på tiden att Grönland formar sin egen framtid.
— Vårt samarbete med andra länder, och handelsrelationer, kan inte enbart ske via Danmark.
Även om önskan om självständighet är långt ifrån ny är det annorlunda den här gången. Sedan Donald Trump Jr snabbvisit på ön i början av januari diskuterar grönländare frågan flitigt. Det berättar forskaren Minik Rosing, som är född i Nuuk och bosatt i Köpenhamn och följer frågan.
— Jag har aldrig tidigare varit på ett grönländskt socialt arrangemang där man pratat så mycket om självständighet.
— Vissa är exalterade och smickrade över uppmärksamheten från USA, andra känner sig otrygga, säger Rosing med hänvisning till Trumps utspel om att han varken utesluter militära medel eller ekonomiska sanktioner för att få sin vilja igenom.
De senaste veckorna har flera danska medier rapporterat om amerikanska Youtubers som betalar lokalinvånare i Nuuk för att ta emot Maga-kepsar, och debattörer har uttryckt oro för att charmoffensiven ska spela på grönländares missnöje gentemot Danmark.
— Många känner att de inte har kontroll över den demokratiska processen. Ett problem är hur man ska få till en sådan process i en situation där amerikanska influencers kommer till Grönland för att påverka invånare.
Enligt en opinionsundersökning från december 2024 önskar redan 60 procent av grönländarna ett utökat samarbete med USA, skriver The Economist. Den önskan har även regeringschefen Bourup Egede framfört på bästa sändningstid i amerikanska Fox News, dock utan att specificera om det innebär ett avslutat kapitel med Danmark.
Enligt Hanna Vestergaard Hviid, redaktör på grönländska public service KNR, är frågan högst aktuell inför valet som ska hållas i Grönland senast den 6 april.
— De allra flesta partier önskar självständighet, men det råder delade meningar om vem man ska samarbeta med. Majoriteten vill ha tätare samarbete med USA utan att bli en del av USA. Det är ett större land med en större ekonomi och här ser man helt klart potential.
I skuggan av intresset från USA skaver det rejält i relationen till Danmark. Múte Bourup Egede har pratat om att bryta sig loss från "kolonitidens länkar" och benämnt den så kallade "spiralfallet", där grönländska kvinnor och flickor fick spiraler insatta utan samtycke på 1960- och 70-talen, som ett folkmord.
— Många önskar en officiell ursäkt, bland annat för spiralfallet. Från dansk sida har man sagt att fallet ska undersökas grundligt. Det är helt klart något som påverkar relationen, säger Vestergaard Hviid.
Men på ett personligt plan råder det inte några konflikter, understryker Vestergaard Hviid vars familj har bott på Grönland i omgångar sedan 1970-talet.
— Nästan alla på Grönland har familj i Danmark, och det är vanligare än vad man tror att danskar flyttar till Grönland för att arbeta. Så det finns många täta vänskapsband och positiva erfarenheter.
Det menar Rosing att man inte får glömma bort.
— Jag tror att det är högst nödvändigt att sluta tänka att allt ont som har hänt i världshistorien härstammar från Danmark. Det betyder inte att man ska vara tacksam, men att man ska uppskatta det man faktiskt har i jämförelse med andra ursprungsbefolkningar i Arktis.
— När jag var i Kanada, där inuiter varken har sitt eget språk eller äganderätt över land, så pratade man om Grönland som "the bright and shining star".
Men att Grönland skulle bli självständigt ser Rosing som ett önsketänkande.
— Ett land med 50 000 invånare kan inte upprätthålla ett välfungerande välfärdssamhälle med gratis sjukvård och utbildning. Utan avtalet med Danmark finns det bara ett annat alternativ och det är att Grönland blir amerikanskt.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har diplomatiskt undvikit att konkretisera var Danmark står i frågan och det är ett minst lika stort problem, menar Rosing.
— Under en lång tid har det funnits en rädsla för att lägga sig i och det kan misstas för att vara ointresserad. Om inte Danmark kan sätta ord på varför man vill upprätthålla relationen till Grönland finns det en risk att man vänder sig åt ett annat håll.
Grönland klassas som världens största ö med en yta fem gånger så stor som Sveriges. På ön bor omkring 57 000 invånare och den största staden är Nuuk. Grönländska är det officiella språket, men danskan spelar en stor roll i offentlig verksamhet.
På 1720-talet blev ön en dansk koloni på missionären Hans Egedes initiativ. 1979 fick ön ett begränsat men förhållandevis stort självstyre, med egen lagstiftande församling och regering (landstinget och landsstyret). Danmark har fortsatt kontroll över bland annat utrikes- och penningpolitik.
Danmark betalar årligen ett finansiellt stöd till Grönland. Förra året uppgick det samlade beloppet till cirka 5,5 miljarder danska kronor.
USA har övervägt att köpa Grönland vid minst tre tillfällen. Första gången var 1867 och i samband med att USA köpte Alaska av Ryssland. 1946 erbjöd den amerikanska presidenten Harry S. Truman 100 miljoner dollar för ön, vilket Danmark avvisade. 2019 uppgav Donald Trump att han ville köpa ön för första gången, vilket statsminister Mette Frederiksen kallade för "absurt".
Frågan om Grönland ska bli självständigt har ofta varit aktuell. En rad opinionsmätningar har de senaste åren visat att en stor majoritet av invånarna vill att ön frigör sig från Danmark.
Danmark har ett försvarsavtal med Natokollegan USA från 1952 som ger amerikansk militär stort svängrum på Grönland. Där finns bland annat radarstationer som ger möjlighet att bevaka luftrummet över Norra ishavet.
Källa: Landguiden/UI, Tv2, Ritzau
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.