Under 15 månaders krig har de smält in i massorna av flyende palestinier. När röken lägger sig i Gazas ruiner visar det sig att terrorstämplade Hamas alltjämt håller ett grepp om makten.
När Gazas invånare återvände till sina krigshärjade hem i helgen möttes de av poliser. De Hamasstyrda myndigheternas polisstyrkor hade återgått i arbete i stora mantal.
— Poliserna har varit här hela tiden, men de bar inte sina uniformer, säger trebarnspappan Mohammed Abed till AP då hans familj återvänder till staden Gaza efter sju månader på flykt.
— De var bland de fördrivna människorna i tälten. Det är därför det inte skedde några stölder där.
En talesperson för den Hamasstyrda regeringsapparaten påstår i en intervju med Reuters att 18 000 myndighetsanställda har börjat jobba igen.
Under kriget, som inleddes med terrorstämplade Hamas storskaliga angrepp mot Israel i oktober 2023 då även gisslan togs, har Israel bombat sönder stora delar av Gaza. När offensiver riktats åt ett håll för att komma åt Hamas har gerillakrigande milismän dykt upp på annat håll. Rörelsens enorma tunnelsystem verkar i någon mån vara intakt.
När vapenvilan trädde i kraft i söndags och israeliska styrkor tog ett kliv tillbaka gjorde de palestinska islamisterna en maktdemonstration: När de tre första ur gisslan lämnades över till Röda korset, och lastbilar med förnödenheter var på väg in, klev milismän med gröna Hamasband och automatvapen in i handlingarna och upprättade avspärrningar.
Hjälpleveranserna rapporteras fortskrida utan incidenter.
Israel har dödat de flesta av Hamas högsta ledare – men de har ersatts. USA:s före detta regering hävdade härom veckan att islamiströrelsen lyckats rekrytera "nästan lika många" stridande som antalet som dött i kriget.
Vapenvilan är endast i en första fas. Vid sidan av utväxlingar av gisslan och fångar ska parterna förhandla om kommande steg.
Israels regering, som står fast vid att Hamas ska "tillintetgöras", står och faller med extrema samarbetspartier som kräver att kriget återupptas. Hamas håller fler gisslan och kräver en roll i diskussioner om Gazas framtid.
Hamaskritiska palestinier argumenterar att det måste stakas ut en väg bort från blockader och ockupation om man vill komma åt islamiströrelsens inflytande bland invånare. Israel har hittills motsatt sig alla förslag om alternativa palestinska styren.
Det är dock inte realistiskt att Hamas kan utraderas, skriver den israeliske underrättelseanalytikern Michael Milshtein i Yedioth Ahronoth :
"I detta läge är det nödvändigt att konfrontera verkligheten: 15 månader in i det mest intensiva kriget i den israelisk-palestinska konfliktens historia förblir Hamas, trots att de lidit stora förluster, Gazas dominerande kraft."
2006 vann den islamistiska och terrorstämplade rörelsen Hamas över det sekulära al-Fatah i ett parlamentsval i Gazaremsan. Hamas ville bilda bred koalition med al-Fatah och andra partier, men när dessa vägrade bildade Hamas egen regering och inrättade en egen säkerhetsstyrka i Gaza.
Snart utbröt blodiga uppgörelser mellan anhängare till Hamas och al-Fatah. Försök att komma överens misslyckades och 2007 slängde Hamas ut al-Fatah ur Gaza och tog över förvaltning och polisiär verksamhet.
Sedan dess har de palestinska områdena haft skilda styren: Hamas har styrt Gaza och Palestinska myndigheten, under ledning av al-Fatah, har haft hand om det begränsade självstyret på ockuperade Västbanken.
När Hamas tog kontroll över Gazaremsan inledde Israel en blockad mot området. Även Egypten har behandlat Gaza mer restriktivt än tidigare.
Militanta palestinska grupper och Israel har utkämpat flera förödande krig sedan dess, där det pågående är det värsta som krävt klart flest dödsoffer.
