Butja, Kramatorsk, Mariupol – angrepp som chockade

Guernica, Katyn och Treblinka var tre av de platser som dåvarande statsministern Olof Palme tog upp som exempel på moderna illdåd i sitt berömda jultal från 1972 där han kritiserade USA:s flygbombningar i Vietnam.

För Ukraina heter motsvarande platser Butja, Kramatorsk och Mariupol – ökända för terror och krigsbrott under den förnyade attack mot landet som Ryssland inledde den 24 februari 2022, med motiveringen att Ukraina behövde "demilitariseras och avnazifieras".

Butja, mars 2022

Ryssland var övertygat om att kunna vinna en snabb seger i kriget, inte minst genom anfall mot Kiev. Redan efter några dagar nådde man också bland annat Butja, då en stad med cirka 30 000 invånare, bara några mil väster om huvudstaden.

Men attacken gick i stå när de ukrainska styrkorna visade sig vara bättre och mer motiverade än vad Ryssland anat. Anfallarna tvingades tillbaka efter en månad – varpå världen chockades av vittnesmålen och bevisen som visade vad som hade skett under den ryska ockupationen.

Invånare stympades, torterades och våldtogs. FN har dokumenterat minst 73 mördade civila. Ukraina räknar upp mot 500.

— Vi har hittat massgravar. Vi har hittat människor med händer och ben bundna och med skott, kulhål, i deras bakhuvuden, berättade den ukrainske presidentens pressekreterare Serhij Nikiforov för BBC.

.

Kramatorsk, 8 april 2022

En dryg månad efter den ryska attacken var flyktingströmmarna enorma runt om i Ukraina. På järnvägsstationen i Kramatorsk fanns minst 1 000 personer på plats den 8 april i hopp om att komma undan.

Då slog två ryska Totjka-robotar ner, sannolikt laddade med klusterammunition. Över 60 personer dödades, inklusive flera barn.

Bilderna efteråt visade blodiga mjukisdjur i förödelsen.

"De förgör hänsynslöst civilbefolkningen. Det här är en ondska utan gränser", skrev president Volodymyr Zelenskyj.

.

Mariupol, våren 2022

Industristaden Mariupol var ett av Ukrainas främsta kvarvarande fästen vid den del av kusten till Svarta havet som ligger öster om Krim. Striderna här utvecklades till de blodigaste i Europa efter andra världskriget, med många tusen döda. Uppsala Konfliktdatabas (UCDP) beräknar antalet döda till minst 27 000, kanske ända upp till 88 000, varav merparten var civila.

Många tog sin tillflykt till en av stadens teatrar – som utsattes för en flygattack den 16 mars. Dödstalet är fortsatt oklart, men enligt nyhetsbyrån AP dödades minst 600 personer.

Mychailo Dianov ingick bland de sista som kapitulerade efter helvetiska scener inne på stadens stålverk den 20 maj. Månaderna efteråt tillbringade han i ett ryskt fångläger där han slogs med pinnar, fick elchocker och förlorade 40 kilo i kroppsvikt.

— De behandlade oss som djur, berättade han för Sky News efter att ha släppts i en fångutväxling.

.

Ställs till svars?

Även ukrainska soldater har anklagats för övergrepp mot krigsfångar under kriget, men i betydligt mindre skala.

Från rysk sida har de flesta anklagelserna tillbakavisats och förnekats.

Utredningar har gjorts och pågår i såväl Ukraina som andra europeiska länder, bland annat Sverige, och internationella domstolar. Om de ansvariga någonsin kommer att straffas är oklart.

Tirana Hassan – som nyligen avgick som chef för människorättsorganisationen Human Rights Watch – varnade ändå förövarna vid ett Sverigebesök i december 2023.

— Även om många av de personer som är ansvariga inte går att komma åt här och nu, särskilt inte om de befinner sig i Ryssland, så har vi lärt oss av historien att det kommer att komma en tid då dessa personer blir tillgängliga. Vägen till internationell rättvisa är lång, sade Hassan till TT.