Fredag 14 Mars 2025
Nu går Grönlands invånare till val. Många vill ha självständighet från Danmark, men de politiska partierna har skilda uppfattningar om vägen dit. Mainstreamperspektivet är att Grönland är "open for business, not for sale", säger Ulrik Pram Gad vid Dansk institut for internationale studier.
Ett val på Grönland har förmodligen aldrig fått så stor uppmärksamhet internationellt. Orsaken är förstås Donald Trumps återkommande utspel om att ta kontroll över ön, vilket har satt Grönlands redan såriga relation till Danmark i blixtbelysning.
Pele Broberg, ordförande för självständighetspartiet Naleraq, har tidigare uttryckt en önskan om att USA:s president "ska fortsätta med sina uttalanden" eftersom det "gynnar partiets kärnfråga".
— Uppmärksamheten kring Grönland gör i alla fall att det händer något, och att folk börjar förstå att Danmark inte nödvändigtvis är den här stora välgöraren, sade han till Danmarks Radio efter Trumps första utspel i början av januari.
Kort därefter kom en opinionsundersökning som visade att 85 procent av grönländarna inte önskar att lämna riksgemenskapen och Danmark för att bli en del av USA.
Det är den enda opinionsundersökningen som har gjorts i frågan, och enligt forskaren Ulrik Pram Gad har den fått betydelse i valrörelsen.
— Naleraq inledde sin valkampanj med att säga att man ville undersöka vad Trump kan erbjuda för att visa Danmark att de har alternativ. Men de har inte pratat så mycket om Trump den senaste tiden eftersom det inte riktigt gav önskad effekt hos väljarna.
Alla partier är dock överens om att de varken vill vara amerikanare eller danskar, enligt Pram Gad.
— Mainstreamperspektivet är att man önskar självständighet, men att det kommer ta tid. Sedan finns det en sida som inte tror att det kommer att hända, även om det hade varit fantastiskt. Och så finns den andra sidan av det politiska spektrumet, där man vill ta den mer radikala vägen och deklarera självständighet direkt och prata med USA om alternativ.
Den sidan anser att de praktiska frågorna kan lösas efteråt – och att det till och med hade blivit enklare, eftersom de anser att Danmark står i vägen för en självständighetsprocess, säger Pram Gad.
Opinionsundersökning för en månad sedan visade också att mittenpartierna har tappat stöd samtidigt som väljargruppen "vet ej" har ökat.
— Om jag skulle gissa tror jag att de kommer tillbaka till mitten. Det som blir intressant att se är om mainstreampartierna lyckas få ihop en regering, eller om ytterkantspartierna får det inflytande som krävs för att kunna pressa Danmark.
Grönland är en autonom del av Danmark med ett omfattande självstyre. Cirka 80 procent av ytan täcks av inlandsis. Den isfria arealen är lite mindre än Sveriges yta.
Grönland har knappt 57 000 invånare, och de flesta är födda i Grönland. Runt en fjärdedel av alla personer som är födda i Grönland har flyttat till Danmarks kärnland.
Den 11 mars röstar invånarna fram 31 medlemmar till inatsisartut, det grönländska parlamentet.
Alla som har ett danskt medborgarskap, är över 18 år och bosatt på Grönland med fast adress sedan sex månader tillbaka kan rösta i valet.
Följande sex partier deltar i valet: Inuit Ataqatigiit, Siumut, Naleraq, Demokraatit, Qulleq och Atassut.
Frågan om självständighet är central i valet. Fiskerinäring, hälso- och sjukvård, turism och utbildning är också viktiga valfrågor.
Den sittande regeringen leds regeringschef Mute Bourup Egede från Inuit Ataqatigiit – ett parti som önskar självständighet, men som menar att processen kommer att ta tid.
En rad opinionsmätningar har de senaste åren visat att en stor majoritet av invånarna vill att ön frigör sig från Danmark.
Källa: Ritzau, Landguiden/UI
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
