USA:s kovändning om kriget sätter press på Ryssland, enligt två experter. Vladimir Putin kan mycket väl tvingas acceptera förslaget till vapenvila, tror de. Frågan är vad som händer sedan.
Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier, sitter i en taxi genom Kiev. Sedan tisdagens besked från Jidda – då Ukraina sades ha accepterat USA:s förslag till vapenvila – har stämningen i den ukrainska huvudstaden förändrats.
— Folk är lättade, framför allt över att de amerikanska vapenleveranserna och delning av underrättelser har kommit i gång igen och över att bollen nu är hos Ryssland. Det är en positiv stämning, säger Wesslau över telefon.
Att det så kallat amerikanska förslaget egentligen är en rak kopia av förslaget som Ukraina, Storbritannien och Frankrike lade fram tidigare i mars om 30 dagars eldupphör i luften och till havs – spelar mindre roll, säger han.
— Att de kallar det amerikanskt sätter ännu mer press på Ryssland att faktiskt säga ja. Låt USA äga det – det är bättre för processen, tror jag.
Förslaget sätter Ryssland i en svår sits där de nu måste göra en kalkylerad avvägning. Å ena sidan har Moskva signalerat att de vill ha en vapenvila, å andra sidan innebär förslaget att det militära trycket på Ukraina lättar. Nu återstår att se hur president Putin väljer att svara.
— Det kan bli ett ja, men sedan komma ytterligare politiska krav från Ryssland för att gå med på det. Eller så säger de ja, men respekterar inte vapenvilan. Det vore rätt typiskt för Ryssland, säger Fredrik Wesslau.
En månadslång vapenvila skulle innebära ett välkommet andrum för Ukraina. Men också risker – åtminstone om inga säkerhetsgarantier från Europa och USA ges, varnar han.
— Det skulle innebära en väldigt instabil fred – eller snarare ett eldupphör som ger Ryssland tid att rusta upp och attackera igen om några år.
Jakob Hedenskog, också han Ukrainaanalytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid UI, är osäker på USA:s intentioner. Donald Trump ser sig som "vd för företaget USA" och agerar utifrån vad som är bäst för honom själv, säger han.
— Därför är det oklart hur långt han är beredd att gå om Ryssland nu sparkar bakut. Kommer han att insistera på att gå vidare eller bara säga: "Jag gjorde vad jag kunde, de ville inte ha fred"?
Hedenskog ser det ändå som hyfsat sannolikt att Putin accepterar det framlagda förslaget. Men Ryssland bryter traditionellt mot alla avtal, betonar han.
— Högst troligt kommer det att ske ganska många brott mot vapenvilan. Det viktiga är att få till långsiktiga förutsättningar för Ukraina att överleva som suverän stat – och inte lätta trycket mot Putin bara för att han går med på 30 dagars vapenvila.
Ukraina och Ryssland ska gå med på en omedelbar, 30 dagar lång vapenvila som därefter kan förlängas enligt överenskommelse.
Vapenvilan gäller främst i luften och till havs.
Uttalandet om USA:s förslag, som Ukraina godkänt, redogjorde dock inte för många detaljer.
Till exempel nämns ingenting om de ryskockuperade territorierna i Ukraina, och inte heller möjligheten till fredsbevarande styrkor som kan övervaka vapenvilan på plats.
Däremot nämns utväxling av krigsfångar, frisläppning av civila frihetsberövade samt återvändningen av tvångsförflyttade ukrainska barn.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.