Tyskland: Tusen miljarder euro till vapen och vägar

500 miljarder i nya lån till vägar, järnvägar, broar och annan infrastruktur. Och en uppluckring av budgetreglerna, som öppnar för försvarssatsningar i samma storleksordning som ska göra Tyskland till en global tungviktare inte bara ekonomiskt, utan även militärt.

Den blivande regeringen i Berlin har inte ens tillträtt, men regeringspartierna lyckades ändå baxa igenom det historiska finanspaketet med hjälp av De gröna. Detta efter löften om klimatinvesteringar på runt 100 miljarder euro, som ska tas från den nyinrättade infrastrukturfonden.

"Anfallskrig mot Europa"

Kristdemokraten Friedrich Merz (CDU), som tidigare sagt nej till en reform av den grundlagsfästa skuldbromsen, kovände efter valsegern i februari. Tillsammans med blivande koalitionspartnern Socialdemokraterna (SPD) nåddes en överenskommelse om att ändra grundlagen för att möjliggöra att betala för jättelika satsningar på såväl försvar som infrastruktur med nya krediter.

Skälet är det försämrade säkerhetsläget i världen, som blivit allvarligare bara de senaste veckorna, sade Merz i en intervju i helgen, där han bland annat pekade på USA:s och Rysslands närmande och Trumps oklara syn på Natosamarbetet. Inför tisdagens votering kallade CDU-ledaren Ukrainakriget för ett "anfallskrig mot Europa".

För försvaret gäller att alla utgifter överstigande en procent av bnp (omkring 43 miljarder euro) undantas från de strikta upplåningsreglerna och kan finansieras med lån. Utöver budgeten för försvarsmakten Bundeswehr omfattas bland annat civilförsvar, underrättelsetjänster och cybersäkerhet.

Bråttom att rösta

Eftersom ytterkantspartierna Die Linke och AFD tillsammans har mer än en tredjedel av mandaten i den tillträdande förbundsdagen blev det bråttom för Merz att få till en votering med det avgående parlamentet, där det räckte med De grönas röster för att nå den kvalificerade majoritet som krävdes. De gröna sade först nej, men vände efter att ha fått igenom krav på pengar till klimatskydd. 513 ledamöter röstade ja i tisdagens omröstning, 24 fler än de 489 som krävdes.

Det ovanliga förfarandet och vad vissa ser som ett löftesbrott från Merz har lett till kritik. Författningsdomstolen har fått in flera klagomål, som dock har avvisats.

För att träda i kraft behöver paketet även godkännas av förbundsrådet, där delstaterna är representerade. Omröstningen väntas ske på fredag, och ser ut att kunna gå igenom med tunn marginal.