Onsdag 19 Mars 2025
Den populäre borgmästaren i Turkiets största stad Istanbul, Ekrem Imamoglu, har gripits av polis. Det dramatiska gripandet höjer insatserna inför nästa presidentval, då Imamoglu ses som president Recep Tayyip Erdogans främste utmanare.
Dagen hade inte grytt när razzian inleddes i borgmästarens hem, enligt uppgifter från dennes hustru till tv-kanalen Now. Kravallpolis och dussintals säkerhetsfordon syntes utanför bostaden och kort därpå kom uppgifter om att Imamoglu gripits.
Bara några timmar tidigare talade borgmästaren till anhängare via en videoinspelning i sociala medier. Då hade hans universitetsexamen plötsligt ogiltigförklarats, vilket gör att han formellt diskas från att ställa upp i ett framtida presidentval.
"Vi står inför stor tyranni, men jag vill att ni vet att jag inte låter mig skrämmas", sade han enligt AP.
Imamoglus namn ska förekomma i minst tre utredningar som rör bedrägeri, mutbrott, terrorism och pengatvätt, skriver CNN Turk med hänvisning till Istanbuls åklagarmyndighet.
Arresteringsorder har utfärdats för ytterligare ett hundratal personer, rapporterar statliga medier. Bland de gripna finns Imamoglus rådgivare Murat Ongun.
Gripandena kritiseras som politiska och en del av regimens nedslag mot oppositionen, skriver CNN. Samtidigt som razzian genomfördes stängdes trafiken av på flera platser runt jättestaden och demonstrationer har förbjudits i fyra dygn, rapporterar AP. Det ses som en signal om att president Erdogans regim förstår att gripandet kommer att utlösa folklig vrede.
Ekrem Imamoglu ses som en sannolik utmanare till Erdogan i nästa presidentval. Det ska hållas senast 2028, men det har bedömts som troligt att det tidigareläggs.
Gripandet kommer oavsett i ett hett läge inom turkisk politik. Erdogans parti AKP har lidit förluster i lokalval i mars och allt fler röster höjs nu med krav på ett snart presidentval. I helgen ska Imamoglus CHP, det nu största oppositionspartiet, hålla primärval för att få fram sin presidentkandidat.
CHP är landsfadern Atatürks gamla parti och beskrivs ofta som sekulärt, socialdemokratiskt och i viss utsträckning nationalistiskt. Imamoglu hålls som ett stort framtidsnamn inom CHP, men har blivit föremål för en rad rättsliga ärenden. I januari drabbade hans anhängare samman med polis när borgmästaren förhördes i ett rättsfall som handlar om att han ska ha fällt förolämpande uttalanden om åklagare. Själv avfärdade Imamoglu anklagelserna som en "komplott".
Den nu 54-årige Imamoglu valdes till borgmästare i Istanbul 2019, vilket då sågs som ett hårt slag för den auktoritäre presidentens maktbas. Erdogans parti AKP hävdade att det skett oegentligheter i valet, varpå det togs om. Ekrem Imamoglu vann även då.
Republiken Turkiet utropades 1923 med landsfadern Kemal Atatürk som president. Den skulle vara en modern nationalstat med allmän rösträtt till ett parlament, men fram till valet 1950 var bara ett parti, Republikanska folkpartiet (CHP), tillåtet.
Militären har flera gånger ingripit i politiken och såväl avsatt som tillsatt ledare. Under hela 1990-talet styrdes landet av kortlivade koalitionsregeringar.
2001 grundade den nuvarande presidenten och tidigare Istanbulborgmästaren Recep Tayyip Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP). Det har styrt landet sedan 2002. Erdogan var premiärminister mellan 2003 och 2014, då han tog över presidentposten från Abdullah Gül.
Demokratin har stegvis avvecklats i takt med att presidenten har tagit kontroll över, eller stängt ned, regimkritiska medier. Med en grundlagsändring 2017 och ytterligare lagändringar och dekret efter omvalet 2018 har Erdogan omformat statsapparaten på ett sätt som i princip innebär att parlamentarismen har ersatts av ett presidentstyre. Samtidigt har Erdogan gett islam en alltmer framskjuten plats i politiken.
Källor: UI med flera
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.
.jpg)
.jpg)
.jpg)