50 år efter kriget är marken i Vietnam fortfarande full av amerikanska gifter. När USA nu strypt biståndet sätts saneringsarbetet på paus – och otaliga vietnameser riskerar att exponeras för skadliga dioxiner. Det är USA:s ansvar, säger Nguyen Thi Ngoc Diem, en av alla som föddes med svåra missbildningar på grund av miljögiftet agent orange.
I februari upphörde plötsligt saneringsarbetet vid den tidigare amerikanska flygbasen Bien Hoa i södra Vietnam.
Runt basen bor hundratusentals människor, vissa av dem bara meter från de giftiga lämningarna. Några hundra meter bort finns floden Dong Nai, som flyter in i mångmiljonstaden Ho Chi Minh.
Här finns förorenad jord nog för att fylla 40 000 lastbilar – eller 200 olympiska simbassänger.
— Det är orimligt. Agent orange kom från USA och användes här – det gör oss till offren, sade Nguyen Thi Ngoc Diem till The New York Times i februari, sedan saneringen stannat upp.
Hon föddes några år efter kriget med en missbildad ryggrad och missformade lemmar, precis som tiotusentals andra vietnameser vars föräldrar exponerades för amerikanernas kemikalier. Diem sitter i rullstol och bor fortfarande hemma hos sina föräldrar.
Under Vietnamkriget besprutade USA stora ytor i dåvarande Sydvietnam med avlövningsmedlet agent orange. Över skogar och fält dumpades otaliga miljoner liter av växtgiftet för att exponera gömda FNL-soldater – och för att beröva de vietnamesiska gerillastyrkorna mat.
Enligt vietnamesiska beräkningar dog hundratusentals människor till följd av den ytterst skadliga biprodukten dioxin, som är mycket svår att bryta ned. Minst 150 000 barn föddes med missbildningar.
Sedan 2020 har USA hjälpt till med saneringen av Bien Hoa-basen, där enorma mängder agent orange förvarades under kriget. Washington har lovat motsvarande över 4,3 miljarder svenska kronor till tioårsprojektet.
Men när USA:s utrikesminister Marco Rubio abrupt stoppade allt amerikanskt bistånd i mitten av februari tvingades saneringsarbetarna att hastigt ge sig av, skriver den amerikanska grävsajten Propublica. Kvar låg jättelika förorenade jordhögar i stort sett oskyddade. I veckor täcktes de enbart av presenningar – som vid minst ett tillfälle dessutom blåste av.
Strax därefter slog amerikanska diplomater stationerade i Vietnam larm till Vita huset. Regnsäsongen är på ingång, varnade de i ett brev som Propublica tagit del av. Med stora mängder regn riskerar dioxinförorenad jord att strömma vidare till närliggande samhällen och förgifta livsmedelsförsörjningen.
"För att uttrycka det enkelt så rör vi oss snabbt mot en miljö- och livshotande katastrof", skrev de.
Vita huset svarade med tystnad.
USA slutade att använda agent orange 1971, sedan det uppdagats att medlet innehöll ett av de kraftigaste gift som någonsin skapats: tetraklorodibenzodioxin, så kallat TCDD. Än i dag ses effekterna hos det vietnamesiska folket: cancer, immunsjukdomar, fosterskador, svåra missbildningar och psykologiska och neurologiska problem.
Halveringstiden är lång – under jord upp till 100 år, enligt studier. I fjol uppgav myndigheter i Dong Nai, där Bien Hoa är provinshuvudstad, att över 8 600 människor i området fortfarande lider av agent orange-orsakade hälsoproblem. Under kriget besprutades Dong Nai mer än någon annan provins i Vietnam.
I slutet av februari backade Vita huset och gav åter grönt ljus till saneringsarbetet vid basen. Men det är oklart om finansieringen faktiskt är i gång igen, konstaterar flera amerikanska medier. De USAID-arbetare som övervakade projektet har dessutom arbetsbefriats, precis som merparten av biståndsmyndighetens personal, i Donald Trumps och hans "effektiviseringsrådgivare" Elon Musks jakt på besparingar i USA:s statsapparat.
När Propublica besökte Bien Hoa i mitten av mars fann de att över hälften av de anställda hade lämnat basen.
— De (Vita huset) har backat från flera av de här godtyckliga besluten, men vi är långt ifrån ute på andra sidan än, säger Tim Rieser, rådgivare till den demokratiske senatorn Peter Welch som uppmanat regeringen att återuppta projekten i Vietnam, till AP.
— Man måste fråga sig om de som tog beslutet att frysa de här pengarna vet något över huvud taget om den tragiska historien gällande USA och Vietnam.
Trumpstyrets demontering av biståndsmyndigheten USAID har också påverkat arbetet med att röja blindgångare i Vietnam, enligt amerikanska rapporter. Ett rehabiliteringsprogram för krigets offer har likaså drabbats av nedskärningarna, liksom ett museum om USA:s arbete med att reparera skadorna efter Vietnamkriget.
Nedskärningarna riskerar dessutom att äventyra åratal av diplomatiska försök att laga relationen med Vietnam, som för USA är strategiskt viktigt i maktkampen med Kina.
Trump har ställt 30 år av idog diplomati på ända, konstaterar The New York Times.
— Det här hjälper inte över huvud taget. Det är bara ännu ett exempel på vad många kritiker hävdar: "Du kan inte lita på amerikanerna". Det är inte ett bra budskap, säger Vietnamveteranen Chuck Searcy till AP.
Vietnam kommer nog att tänka sig för innan de fördjupar det militära samarbetet med USA eller köper amerikanska vapen, konstaterar den vietnamesiska statsvetaren Nguyen Khac Giang enligt AP.
— Förtroendet (för USA) har ökat gradvis och är väldigt lätt att rasera. Det finns goda skäl för Hanoi att vara försiktiga.
Vietnamkriget utkämpades från 1955 till 1975. Förutom Vietnam drogs även Kambodja och Laos in i kriget. I Vietnam kallas konflikten det amerikanska kriget.
På ena sidan stod Sydvietnams regim, understödd av USA. På den andra stod kommuniststyrda Nordvietnam och dess allierade i söder, vänstergerillan FNL (i bland annat USA kända som Viet Cong).
Nordvietnam och FNL registrerade totalt 1,1 miljoner stupade soldater under kriget. Sydvietnam noterade 200 000 stupade. USA:s förluster stannade vid drygt 58 000.
I mars 1973 drog sig USA ur kriget och därefter dröjde det inte länge innan nordsidan segrade. Sydvietnam kapitulerade den 30 april 1975.
Källor: University of Washington, Landguiden/UI
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.