Små jordhögar höjer sig längs med raserade gator. Det som tidigare var en fotbollsplan är numera en gravplats. Tusentals människor dödades under de nästan två år då kriget rasade i Sudans huvudstad Khartum. Få av dem har fått värdiga begravningar.
Fasaden är prickig av kulhål, men det hörs inte längre någon skottlossning.
Jamil Morjan står framför sitt hem i Sudans huvudstad Khartum och tittar på en träplanka som sticker upp ur en upphöjning i marken. Han har händerna i luften och ber.
— Vi kunde inte ta henne till en gravplats, säger han till AFP, och syftar på sin mamma, som blivit jordfäst här under improviserade former.
När hon dog för ungefär ett år sedan så rasade inbördeskriget som värst på stadens gator.
— Vi tvingades begrava henne utanför ytterdörren, säger Morjan.
Sudans reguljära arméstyrkor tog förra veckan kontroll över Khartum, efter nästan två år där det katastrofala inbördeskriget har utspelat sig på stadens gator. Eldstrider har dundrat bland raserade byggnader, prickskyttar har legat på taken och väpnade styrkor har gett sig på civila som vågat gå utomhus.
Sedan krigsutbrottet i april 2023 har flera miljoner Khartumbor drivits på flykt och tiotusentals bedöms ha blivit dödade i striderna och dess många följder. Bara under krigets första 14 månader beräknas omkring 26 000 ha fallit offer för våldet.
Att föra alla dessa kroppar till gravplatser har varit näst intill omöjligt i krigszonen. I stället har det grävts gropar i marken: vid folks hem, på ödetomter eller här och var längs med krigshärjade gator och torg.
I Khartums tvillingstad Omdurman, som ligger väster om Nilen, har invånare använt sig av det som tidigare var en fotbollsplan. Där visar mängder av plankor, metallstycken och annan bråte var någon har blivit nedgrävd.
Den frivillige dödgrävaren Mohammed al-Samani berättar att planen ändå inte har varit fredad från striderna. Vid ett tillfälle slog artillerield ned där så att marken flög i luften.
— Det låg förmultnade kroppar över hela gatan, säger han.
När de försökte att ta sig till riktiga begravningsplatser blev de stoppade av milismän och fick vända om med kistorna de bar på, berättar al-Samani.
Fram till härom veckan var det de paramilitära RSF-styrkorna, arméns fiende, som kontrollerade gatorna där. Dessa har tryckts tillbaka då armén återtog kontrollen över Khartum. Inbördeskriget rasar vidare, men för närvarande framför allt i andra delar av landet.
Kriget i Sudan bröt ut i april 2023 då det uppstått splittring inom landets styrande militärjunta. Militären hade kuppat till sig makten ett par år tidigare, efter den mångårige diktatorn Omar al-Bashirs fall.
På ena sidan står general Abd al-Fattah al-Burhan, som för befäl över den reguljära armén. På den andra står hans tidigare ställföreträdare Mohamed Hamdan Dagalo som leder den så kallade RSF-milisen.
Tiotusentals människor har dödats i kriget. Fler än 14 miljoner människor har drivits på flykt. Landet har i praktiken delats itu: armén kontrollerar områden i nord och öst och RSF med samordnade grupper kontrollerar områden i väst och syd. Huvudstaden Khartum har också varit delad och hårt omstridd.
Båda parter har upprepade gånger anklagats för krigsbrott.
RSF har sitt ursprung i de ökända janjawadmiliserna, som under al-Bashirs styre skickades ut för att sprida skräck och slå ned upproret i Darfur i västra Sudan i början av 2000-talet.
