President Donald Trumps styre i USA liknar det som den hårdföre Rodrigo Duterte förde på Filippinerna, anser fredspristagaren Maria Ressa. Det känns som att jag tittar på en repris, säger hon under ett Stockholmsbesök.
— Det första målet är medier, journalister. . . Nästa är den akademiska världen och sedan civilsamhälleorganisationer. I USA sker allt på samma gång nu.
Filippinsk-amerikanska Ressa talar med intensitet. Hon är yttrandefrihetskämpe och medgrundare av nyhetssajten Rappler som bland annat granskade den auktoritäre Dutertes styre efter tillträdet 2016. Rappler synade det som president Duterte hävdade var ett krig mot droger, som ledde till att tusentals personer med verkliga eller påstådda kopplingar till droghandel dödades. Agerandet ligger till grund för Internationella brottmålsdomstolens ICC:s gripande av honom i mars.
— Jag måste fortfarande be Högsta domstolen i mitt hemland om tillstånd för att resa, säger Maria Ressa.
— Men jag är här och den tidigare presidenten är (i förvar) hos ICC i Haag, säger hon i samband med att hon, likt alla pristagare, lämnar en personlig gåva till Nobelmuseet i Stockholm, ting som sedan blir en del av utställningen.
Ressas present är två Rappler-tröjor med texten "Believe there is good in the world" (ungefär "tro på det goda i världen") och en video som visar när hon frihetsberövades av polis första gången. Gripandet skedde på redaktionen i Manila 2019 – och kom att upprepas nio gånger.
2021 fick hon Nobels fredspris tillsammans med Dmitrij Muratov, medgrundare av den ryska tidningen Novaja Gazeta. Året därpå avgick Rodrigo Duterte. Det gjorde dock inte Maria Ressas liv så mycket enklare. Rapplers bolagstillstånd drogs in, ett beslut hon överklagade. Själv bestrider Ressa en rad rättsliga anklagelser, nu främst ett fall som rör webbaserad ärekränkning. Samtidigt undervisar hon på Columbia University i New York och leder Rappler.
När Duterte greps på flygplatsen i Manila den 11 mars i år var Ressa på Rapplers redaktion.
— Vi var först med storyn, vi har ju följt hans fall i evigheter, berättar hon.
— Men så snart vi publicerade nyheten blev vi påhoppade online. Vi attackerades och folk skrev att vi hade fel. Desinformationen gjorde många filippinier förvirrade.
Desinformationskampanjer är numera inte ovanliga i det globala medielandskapet. Maria Ressa citerar en studie från MIT (Massachusetts Institute of Technology) som visar att lögner sprids flera gånger snabbare än fakta i sociala medier. Ett skäl till att hon blev måltavla för Duterte-regimen var att hon spårade de medel som användes för att sjösätta falsarier på internet, hävdar hon.
— En av de stora frågorna som diskuteras nu är om vi fortfarande befinner oss i en regelbaserad världsordning. I stort tycker jag det, när det gäller styren och ledare som Vladimir Putins och Benjamin Netanyahus. Men techsektorn åtnjuter straffrihet, trots att de bolagen i mångt och mycket är skälet till att vi befinner oss här.
Fredspristagaren anser att de ledande techbolagen "manipulerar världens demokratier på cellnivå" och därmed utgör ett hot mot sanning och yttrandefrihet. Hon kopplar detta till utvecklingen att hårdföra ledare som Trump och Viktor Orbán valts på demokratisk väg.
— Europa kommer att pressas hårt av bolagen för att lyfta dataskyddsförordningar som GDPR. Men det är de som håller oss säkra. Det går att vara innovativ utan att bryta mot lagen, säger hon.
Maria Ressa föddes i Filippinerna men har delvis vuxit upp i New Jersey på USA:s östkust. De första månaderna av Donald Trumps andra mandatperiod har varit prövande för henne.
— Utvecklingen är identisk med den i Filippinerna när Duterte kom till makten. Det tog honom sex månader att krossa de demokratiska institutionerna och skapa ett samhälle av rädsla. Se vad president Trump har gjort under sina första två, säger hon.
USA:s befolkning befinner sig nu i ett vägskäl, där medborgarna måste stå upp för sina värderingar, demokratin och rättssamhället, resonerar hon.
— Är det okej att en turkisk student grips av maskerad polis för att hon deltagit i en demonstration? Och "Signal-gate" (då Trumpstyrets attackplaner mot Jemen läckte till en journalist) – vad sker egentligen när personer som utsetts att upprätthålla lagen bryter mot den?
Inom Demokraterna i USA förordar många nu en nystart efter höstens förlust mot Trump och Republikanerna i kongressen, en process de säger kommer ta tid. Siktet är inställt på mellanårsvalet 2026. Men Maria Ressa anser att det är bråttom.
— Det vi lärde oss i Filippinerna är att om man inte står upp för sina rättigheter från början är det inte säkert att man får tillbaka dem. Det som förstörs förblir förstört. Till exempel hotade Duterte landets största tv-kanal och drog in dess sändningsrättigheter. Nu är han borta, men kanalen får fortfarande inte sända.
Utvecklingen till trots är Ressa hoppfull. Hon talar om de prodemokratiska protesterna i Georgien och studentaktivisterna i Serbien. Och i Haag utreds 78-årige Rodrigo Duterte för beordrade mord från 2011, då han var borgmästare i staden Davao, fram till 2019.
Enligt åklagare var Dutertes kampanj, som han själv döpte till ett "krig mot droger", del av en "omfattande och systematisk attack mot civilbefolkningen". Filippinsk polis har uppgett att fler än 6 000 dödats, medan människorättsgrupper uppger att de kan vara så många som 30 000.
— Det är märkligt att Filippinerna bidrar till att upprätthålla det internationella rättssystemet medan Trumpstyret verkar göra allt det kan för att ha sönder det, säger Ressa.
Maria Ressa är journalist och en av Filippinernas mest kända förespråkare för yttrandefrihet. Hon föddes 1953 i Manila, växte delvis upp i New Jersey i USA.
Har en examen i engelska från anrika Princeton University och har också studerat och undervisat i Filippinerna.
Har utsetts till årets person av tidskriften Time, varit mediebolaget CNN:s byråchef i Jakarta och hann bevaka en rad konflikter innan hon var med och startade nyhetssajten Rappler 2012.
Rappler är ett digitalt mediebolag för undersökande journalistik som bland annat fokuserat på att granska den tidigare presidenten Rodrigo Dutertes regim och dess övergrepp mot mänskliga rättigheter.
2021 fick Ressa Nobels fredspris tillsammans med ryssen Dmitrij Muratov, medgrundare av tidningen Novaja Gazeta. Tidigare har hon bland annat fått svenska Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne samt Svenska Pens Tucholskypris.
