USA placerar bombplan och hangarfartyg i Indiska oceanen. Signalen till Iran är tydlig: Det kan bli krig om inte länderna kommer överens i kärnenergifrågan. Men det faktum att samtal pågår är positivt, säger experten Alexander Atarodi.
USA:s president Donald Trump är i stort behov av en utrikespolitisk framgång. Kriget i Ukraina och det mellan Israel och Hamas har inte varit så snabblösta som han hävdade i valrörelsen. Nu riktar han in sig på Iran, som han vill få att skriva under ett kärnenergiavtal.
Pressen på Iran är stor redan innan förhandlingarna har börjat. I veckan har Trump beskrivit militära insatser mot landet som en absolut möjlighet om samtalen som inleds i Omans huvudstad Muscat på lördag inte går i den riktning USA vill.
De bombplan som har flyttats till militärbasen Diego Garcia mitt i Indiska oceanen är tillsammans med hundratusentals USA-soldater i regionen är en tydlig signal till Iran inför samtalen.
– Det är väldigt ovanligt att USA gör på det här sättet. Men det är ju ett tecken på att man vill sätta press på Iran, att "nu vill vi ha det här avtalet med er", säger Alexander Atarodi.
Det finns anledning att oroa sig för storkrig, men kanske aningen mindre just nu när det faktiskt pågår diplomatiska kontakter, enligt Atarodi.
– Att USA har öppnat för diplomatiska samtal med Iran är överraskande. Kanske minskar riskerna, i alla fall just nu, för att vi ska hamna i krig.
Men Trumps tålamod är mycket lågt och framtiden osäker, poängterar han.
– Det kan hända att man inte når någonting substantiellt under de initiala samtalen. Då kan hans tålamod ta slut för han vill ha resultat direkt, och då kan det bli något annat.
LÄS MER: Helikopterkrasch i USA – flera döda
Iran vill ha mycket tydliga garantier för att ett avtal, om det blir av, kommer att hålla. Förtroendet för USA är lågt och landet hoppas också att sanktioner som har lagts på Iran och som har förlamat ekonomin och det finansiella systemet ska lyftas.
Eftersom Iran har försvagats kraftigt under Gazakriget finns i nuläget en benägenhet från båda sidor att diskutera sinsemellan, trots att de hatar varandra, säger Alexander Atarodi.
– Det här är ju väldigt komplexa frågor, vi vet inte vad som händer, men det finns i alla fall några externa faktorer som gör att man har kommit varandra lite närmare.
Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.
Avtalet syftade till att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen.
I utbyte skulle internationella sanktioner mot Iran hävas. JCPOA gav bland annat insyn i Irans atomenergiprogram samtidigt som detta bantades kraftigt.
2018 lämnade dock USA:s dåvarande president Donald Trump avtalet och därefter har det knakat rejält i fogarna. USA återinförde tuffa sanktioner mot landet, vilket har påverkat andra länders möjligheter att handla med Iran.
