Hundratusentals människor på flykt från ett rasande krig hamnar i världens kanske fattigaste land. Många av dem har tidigare flytt i motsatt riktning. Och snart finns det ingen hjälp att få. Det är det vi ser nu – folk dör, säger Joel Andersson som arbetar för UNHCR i Sydsudan.
Varje dag korsar ett tusental personer gränsen från Sudan till Sydsudan, berättar Andersson, som är biträdande chef för FN-organet UNHCR:s arbete i Sydsudan.
— De som kommer har varit med om otroliga saker. Många kommer med enbart kläderna de har på sig. Många har gått i flera dagar för att nå gränsen, säger svensken till TT på länk från huvudstaden Juba.
— Det är hunger. En del får ägodelar stulna av banditer. Många kommer från platser som bombats eller där det strids.
I dagsläget – när USA har dragit in bistånd till humanitärt arbete världen över – fastnar många av Sudans krigsflyktingar i gränstrakten. Där växer tillfälliga tältläger explosionsartat, enligt Andersson. Det finns inte längre några medel för att transportera människorna vidare in i landet.
Sydsudan är ett av världens allra fattigaste länder. Det är tillsammans med Egypten och nästan lika fattiga Tchad det land som tagit emot flest flyende från Sudan – så här långt över en miljon människor.
Sydsudan är också krigshärjat. Bland de flyende finns en stor grupp sydsudaneser som flydde krig där för omkring tio år sedan, eller som föddes i flyktingläger i grannlandet.
Det humanitära arbetet hade redan före USA:s besked små marginaler. Nu prioriteras det allra mest grundläggande: logi, vatten, sanitet, säger Andersson. Men det är långt ifrån tillräckligt. Kolera sprids i lägren och akutvården är begränsad.
— Det är nästan total härdsmälta för den humanitära situationen, när så stora resurser dras in på så kort tid, säger Joel Andersson.
— Det kan i stort sett kollapsa när som helst, när vi inte kan hålla folk vid liv, hålla stabilitet i lägren eller skydda folk vid gränsen. Arbetet sker dag till dag nu.
Hjälporganisationer önskar ofta mer stöd för att kunna göra mer arbete, men detta är något helt annat, understryker UNHCR-chefen. Han har tidigare arbetat i krig i Afghanistan, Jemen och Syrien.
— Vi har aldrig sett något som liknar detta. Och kriget i Sudan fortsätter, medan det är instabilt i Sydsudan. Det är nästan en perfekt storm sett till hur saker och ting kan gå väldigt fel väldigt fort.
När hjälpen inte räcker till har en del desperata flyktingar till sist vänt om, fortsätter han:
— Och det kan illustrera hur illa läget är, när man väljer att återvända till Sudan och krig.
Kriget i Sudan bröt ut i april 2023 då det uppstått splittring inom landets styrande militärjunta. Militären hade kuppat till sig makten ett par år tidigare, efter den mångårige diktatorn Omar al-Bashirs fall.
På ena sidan står general Abd al-Fattah al-Burhan, som för befäl över den reguljära armén. På den andra står hans tidigare ställföreträdare Mohamed Hamdan Dagalo, också kallad Hemedti, som leder den så kallade RSF-milisen.
Tiotusentals människor har dödats i kriget. Fler än 14 miljoner människor har drivits på flykt. Landet har i praktiken delats itu: armén kontrollerar områden i nord och öst och RSF med samordnade grupper kontrollerar områden i väst och syd. Huvudstaden Khartum har också varit delad och hårt omstridd.
Båda parter har upprepade gånger anklagats för krigsbrott.
RSF har sitt ursprung i de ökända janjawadmiliserna, som under al-Bashirs styre skickades ut för att sprida skräck och slå ned upproret i Darfur i västra Sudan i början av 2000-talet.
