Beskedet om att Trump-administrationen tänker frysa miljarder i statliga anslag till Harvard skickar chockvågor genom akademin. De behandlar universitetet som en kriminell verksamhet, säger Jeffrey Flier, professor vid Harvard Medical School som menar att beslutet även kommer att påverka sjukvården.
Donald Trumps regering meddelade på måndagen att den fryser 2,2 miljarder dollar (nästan 22 miljarder svenska kronor) i statliga anslag till toppuniversitetet Harvard. Detta efter att Harvards rektor sagt nej till att uppfylla en rad krav som ställts av regeringen. Kraven handlar bland annat om att identifiera utländska studenter som enligt myndigheternas definition anses fientligt inställda till amerikanska värderingar.
Att en regering vill påverka hur akademiska institutioner arbetar och styrs har väckt starka reaktioner både i USA och i övriga världen.
— Det är extremt oroande och för tankarna till 1930-talets Tyskland, säger Hans-Olov Adami, professor emeritus vid Harvard och Karolinska institutet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademien.
Han har bott många år i USA och varit adjungerad professor på Harvard i 25 år. Han beskriver universitetet som enastående och en “juvel” i det akademiska systemet globalt.
— Varje ingrepp i den akademiska friheten är destruktivt och detta handlar om en plats där man lyckats skapa kanske världens främsta forskningsmiljöer. Det visar på Trumpregimens brutalitet och inkompetens och vilja att omstöpa samhället, säger han.
Harvard har också fått hot från Donald Trump om att fråntas sin skattebefriade status. Exakt vilka pengar som kommer att stoppas och när är oklart. Mycket pekar mot att det är anslagen via landets hälso- och socialdepartement HHS som stoppas.
Det kommer enligt Jeffrey Flier, professor vid Harvard och tidigare chef för Harvard Medical School, drabba både grundutbildningar inom vårdområdet, forskning och den kliniska sjukvården.
— Trump säger att han vill komma tillrätta med antisemitism på universitetet men då finns det många andra vägar att gå. Det är också något vi jobbar med internt. I mina ögon är det en förevändning för att angripa universitet som han inte tycker om, säger han till TT.
Att Harvards rektor offentligt förklarat att han inte kommer att gå med på kraven väcker hopp om att flera lärosäten ska följa efter.
Även Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin ser med oro på utvecklingen i USA. Att inskränka den akademiska friheten där kommer att få konsekvenser långt utanför landets gränser.
— Många av våra forskare tillbringar tid i USA och kan sedan bygga upp egen forskning här. Om forskare från andra länder nu drar sig för att åka dit, vilket jag ser som troligt, kommer det att få global påverkan, säger han.
President Donald Trumps regering meddelade den 14 april att de fryser 2,2 miljarder dollar i statliga anslag till Harvard.
Stoppet av stödet aviserades några timmar efter att Harvards rektor avvisat en lista med omfattande krav som enligt Trumps regering är avsedda för att stävja antisemitism på campus.
Kraven handlar bland annat om förändringar i styrningen, anställningsrutiner och antagningsprocesser, att avveckla mångfaldsarbete och samarbeta med migrationsmyndigheter för att granska utländska studenter.
Harvards rektor Alan Garber har i ett brev till studenter och lärare skrivit att den privata skolan inte "förhandlar om sitt oberoende och sina konstitutionella rättigheter". Han understryker att Harvard redan vidtagit omfattande åtgärder för att ta itu med antisemitism.
