Ännu en gång har Argentina fått ett mångmiljardlån av IMF. Nu går landet in i nästa fas av processen som Javier Milei lovar ska få ekonomin att blomstra. Men den libertarianske presidenten missar den underliggande sjukdomen, enligt en expert: industrin är inte konkurrenskraftig.
Javier Milei blev världskänd redan inför valet 2023 när han viftade med en motorsåg, symbol för den stora kapningen av statsapparaten. Som president har han rest världen runt för att sälja in sin ideologi – hyllad av bland annat mångmiljardären Elon Musk.
I hemlandet har Mileis tid vid makten inneburit enorma nedskärningar, med ökad arbetslöshet och fattigdom som följd. Kvinnogrupper larmar om att mäns våld och mord på kvinnor skjutit i höjden sedan statligt stöd försvunnit. Protester har präglats av polisvåld.
Men Milei har också skapat ett budgetöverskott och minskat inflationen avsevärt. Och nu har Internationella valutafonden (IMF) – för 23:e gången – beviljat ett lån till Argentina, denna gång på 20 miljarder amerikanska dollar.
Syftet för regeringen är att skapa dollarreserver i centralbanken, som ska finansiera importen, hejda oron för en devalvering av den argentinska peson och öka den sedan länge icke-existerande tilltron till den nationella valutan.
I samband med lånet lyftes restriktionerna för privatpersoner vid köp av dollar, som sedan 2019 har legat på max 200 per månad, och bindningen av kursen på USA:s valuta lättades. Det ska bland annat förhindra handeln av dollar på svarta marknaden, som är mycket stor eftersom det är den valutan allmänheten vågar spara i. Var lugna – det finns dollar, är budskapet.
— Argentina kommer att vara det land som har den starkaste tillväxten under de kommande 30 åren, sade Milei om förändringarna.
De senaste dagarnas drag är förmodligen rimliga givet omständigheterna, bedömer Damián Migueles, doktor i nationalekonomi.
En risk är att argentinarna ska rusa till banken för att köpa dollar, och att växelkursen därmed ska skena i väg. Det har inte hänt än. En orsak är att inflationen minskat – en annan att åtstramningspolitiken gjort att stora delar av befolkningen inte har några peso att handla dollar för, konstaterar Migueles.
Vad Milei inte verkar ha i åtanke är att svårigheterna han försöker tampas med – hög inflation, underskott i handelsbalansen och skuldsättning – är symptom på underliggande problem, enligt Damián Migueles.
— Problemet sedan länge är att Argentina inte har en konkurrenskraftig industriell sektor. Vi har en mycket stor och diversifierad industriell sektor som inte kan exportera.
— Bara för att man botar symptomen så har man inte botat den underliggande sjukdomen. Förväntningen om att investeringarna ska flöda in bara man får ordning på makroekonomin är ganska mycket ett önsketänkande.
Det var framför allt alla löften om ekonomin som fick libertarianen Javier Milei vald till Argentinas president i november 2023. Allra viktigast för argentinarna var troligen inflationen, som Milei försäkrade skulle tryckas tillbaka under hans styre.
Från en årlig inflation på nästan 288 procent i mars 2024 kan presidenten ett år senare skylta med siffran 55,9 procent – den lägsta på tre år.
Han har också lyckats skapa ett budgetöverskott. Men till vilket pris?
Det mesta som kostar staten pengar är onödigt och måste bort, är presidentens filosofi. Det innebär bland annat att minimipensionen ligger på motsvarande 3 200 svenska kronor – samtidigt som en pensionär i Argentina behöver runt 9 800 kronor i månaden för grundläggande behov som hyra, mat och mediciner, enligt landets statistikmyndighet.
En tredjedel av pensionärerna lever under fattigdomsgränsen, visar en studie gjord av forskare vid Buenos Aires universitet. Enligt statliga siffror fördubblades antalet under Mileis första sex månader vid makten.
Källor: BBC med flera
