USA vill frysa rysk-ukrainska kriget och låta Ryssland hålla fast vid en stor del av Ukraina. Det är dags för parterna att säga ja eller nej, enligt vicepresident JD Vance. Europeiska utrikesministrar tar ett kliv tillbaka från ett planerat möte som skulle hållas i London.
Vance bekräftar medieuppgifter som sagt att USA föreslår en fredslösning där konflikten avbryts vid dagens ställningar.
— De nuvarande linjerna, eller någonstans nära dem, är där man i slutändan, tror jag, kommer att dra de nya linjerna i konflikten, säger han till ett pressuppbåd under en resa till Indien.
Amerikanen beskriver det som att bägge krigets parter i så fall kommer att behöva göra territoriella eftergifter i ett utbyte, men det är oklart vad i så fall Ryssland skulle behöva släppa. Invasionsstyrkorna kontrollerar omkring en femtedel av Ukrainas yta.
Det är dags för bägge parter att "antingen säga ja eller nej" – annars är det nog dags för USA att lämna processen, säger Vance.
Europeiska länder anser att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland måste inkludera Ukrainas ”territoriella integritet”, säger Frankrikes president.
”Ukrainas territoriella integritet och europeiska strävanden är mycket starka krav för européer”, säger president Emmanuel Macrons kontor till AFP.
Storbritannien anser att det är ”upp till Ukraina att besluta om sin framtid” och kommer "aldrig att lämna Ukraina", säger en talesperson för Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.
Ukraina, USA och flera av Ukrainas stora allierade i Europa skulle träffas i London på onsdagen, men på förmiddagen meddelade Storbritannien att det skjuts på framtiden och att samtalen i ställer sker på tjänstemannanivå.
Mötena på lägre nivå kommer att hållas med Ukrainas utrikesminister och försvarsminister. Samtal kommer också att ske mellan den ukrainska delegationen och Storbritanniens utrikesminister David Lammy. Den ukrainska delegationen ska även möta USA:s sändebud Keith Kellogg, enligt källor till AFP.
Mötet var ursprungligen tänkt att vara ett ministermöte, likt det som hölls i Paris förra veckan, men USA:s utrikesminister Marco Rubio ställde nyligen in sin medverkan tillsammans med sändebudet Steven Witkoff. I stället skulle USA skicka det formella Ukrainasändebudet Kellogg.
Efter mötet i Paris förra veckan träffade USA:s sändebud Witkoff den ryske presidenten Vladimir Putin. Dagen därpå sade utrikesminister Rubio att det är dags för framsteg i processen om inte USA ska "gå vidare".
Ryssland lade redan 2014 sin vikt bakom paramilitära styrkor som tog kontroll över stora delar av regionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina. Ryska styrkor gick samma år in på den ukrainska Krimhalvön inför det att landet illegalt annekterade den.
När det storskaliga kriget inleddes i februari 2022 gick ryska styrkor in och tog kontroll i ett område längs med hela landgränsen, samt i en korridor där de närmade sig huvudstaden Kiev.
Ryssland tog efter en lång och blodig belägring kontroll över staden Mariupol i syd, varpå de skapade en landkorridor av ockuperat område som sträckte sig till Krim.
Ukrainas militär slog tillbaka och motade tidigt tillbaka invasionsstyrkorna helt i norr. Hösten samma år tog Ukraina tillbaka hela regionen Charkiv i nordost och en stor del av Cherson i syd i framgångsrika motoffensiver.
Sedan dess har frontlinjen endast förflyttats på marginalen: Ryssland har avancerat med små steg i öst och bägge länder har gjort framstötar över gränsen i nordost. Sensommaren 2024 gick Ukraina på en överraskande motoffensiv in i ryska Kursk och tog över ett område där. Våren 2025 har de tappat näst intill hela det området.
