Det är 100 dagar som sannolikt kommer sticka ut i historieböckerna. USA:s president Donald Trumps omvälvande första tid har kantats av handelskonflikter, deporteringar, annekteringshot och försök att hantera krigen i Gaza och Ukraina.
Alltsedan tillträdet den 20 januari har Donald Trump arbetat frenetiskt för att verkställa den i vissa kretsar kontroversiella Make America Great Again-agenda (Maga) han gick till val på. Här är Trumps första tid i punktform.
Trump har återkommande anklagat migranter som vistas olagligt i USA för våldsbrott och knarksmuggling och lovat att deportera dem. Uppmärksammade gripanden har skett och flera flyg med papperslösa har lyft, främst till El Salvador. Detta sedan USA slutit ett avtal med styret där om att få skicka migranter till landets ökända högsäkerhetsfängelser.
Bland annat skickades en 28-åring med uppehållstillstånd i USA dit på felaktiga grunder, ett fall som fått stor uppmärksamhet.
Trump hävdar att hans styre är "färgblint" och meritbaserat, han har gett order om att statliga mångfaldsinitiativ ska strykas. Men presidenten kräver även att lärosäten upphör med satsningar på mångfald, rättvisa och inkludering och han vill att maskering förbjuds vid campusprotester. Det har lett till stora konflikter med toppuniversitet som Harvard.
Doge – ett nytt organ inom Vita huset, styrt av techmiljardären Elon Musk – har bland annat lett till att biståndsorganet USAID lagts ner, utbildningsdepartementet är på väg bort och tiotusentals statsanställda köpts ut. Stora nedskärningar genomförs även inom FBI, Pentagon och på utrikesdepartementet. Stödet till FN minskas kraftigt.
Trump anser att USA i åratal blivit orättvist behandlat i världshandeln och att strafftullar är rätt väg att slå tillbaka. Vid "Liberation day" den 2 april aviserade han tullar på varor från i princip hela världen. Vissa har därefter satts på paus, andra är under förhandling – och marknaden har varit kaotisk. Ekonomer varnar för att tullarna kan skapa minskad tillväxt och högre inflation i USA.
Trump lovade snabba slut på krigen i såväl Gaza som Ukraina. Hans sändebud har åkt skytteltrafik till de berörda områdena men bomber faller ännu. Ett Ukrainaavtal uppges vara nära, men kritiseras för att gynna det anfallande Ryssland. I Gaza skapade Trumps utspel om att "ta över" området och bygga "Mellanösterns riviera" där upprördhet.
Trumps upprepade utspel om att annektera Panamakanalen, Grönland och Kanada skapar ilska och rubriker. Och Vita huset har gjort klart att Europa, som länge varit USA:s allierade, inte ska ta något stöd för givet.
Trumpföreträdare och många experter är eniga: Den regelbaserade världsordning som rått sedan andra världskriget, där demokrati och folkrätt är ledord, är satt ur spel. Nu har vi gått in i en tid av "hyperkonkurrens och hyper-transaktionell geopolitik".
En presidents första 100 dagar i USA ses ofta som ett symboliskt tidsfönster, en period då han eller hon kan sjösätta reformer och verkställa vallöften.
Uttrycket myntades av den demokratiske presidenten Franklin D Roosevelt sommaren 1933, efter att han sjösatt "New deal". Det var en serie ekonomiska reformer, bland annat statliga arbeten och socialhjälp, som syftade till att hjälpa människor under den depression som drabbat USA efter börskraschen 1929.
