För Ukraina är mineralavtalet "fullständigt nödvändigt". Men även för Donald Trump är det viktigt, enligt USA-experten Jan Hallenberg. Nu har han en framgång att peka på, säger han.
De formella säkerhetsgarantier som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efterfrågade är förvisso inte med, men det är ändå ett viktigt steg i relationen mellan USA och Ukraina, enligt Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap, associerad med Utrikespolitiska institutet (UI).
— Hade det här inte kommit till stånd hade Trump varit ännu mer ovillig att stödja Ukraina, säger han.
Finansminister Scott Bessent säger att avtalet signalerar Washingtons "förpliktelse till en fredsprocess med ett fritt, självständigt och välmående Ukraina i centrum". Dessutom beskrivs kriget som "Rysslands fullskaliga invasion", vilket bryter med Trumps tidigare felaktiga utspel om att Ukraina orsakade kriget.
Avtalet uppges inte innehålla någon återbetalning av den hjälp som Ukraina redan fått av USA. Dessutom är överenskommelsen om naturtillgångarna inte lika ensidig i amerikansk förmån som det avtal som USA, enligt rapporter, ville ha i vintras.
— Det är mängder med oklarheter, men i princip är det mycket bättre för Ukrainas del än det ursprungliga avtalet. På så sätt är det en framgång.
I USA slår sig regeringen för bröstet om att avtalet kan leda till fred, något som Trump innan han valdes lovade att han kunde få till stånd efter bara en dag i Vita huset. Men för Trump handlar det också om inrikespolitik – där presidenten pressas av opinionssiffror och effekten av hans handelstullar säger Hallenberg.
— I ett läge där ekonomin vacklar, priserna kommer höjas och hyllorna kommer stå tomma måste han ha positiva nyheter. Det kommer han utnyttja till max, säger Hallenberg.
— Men det är väldigt långt från ett eldupphör, från ett vapenstillestånd och ännu längre från en fred.
