Retoriker: "Medvetet låg profil"

Retorikexperten Anders Sigrell anser att Obama medvetet höll en lägre profil.

De flesta experter som TT talat med anser att de utrikespolitiska delarna, framför allt den utsträckta handen till den muslimska världen, var viktigast i installationstalet.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt kommenterade Barack Obamas tal när han intervjuades i SVT:s "Rakt på med K-G Bergström" på tisdagskvällen.

Bildt sade att det snarare är Obama som person än hans politiska budskap som innebär en förändring. En svart man med ett muslimskt namn sänder "ett mycket kraftfullt budskap till världen" enligt Bildt.

Han anser att Obama står för "ett nytt moraliskt ledarskap" som hela världen lyssnar på. Förhoppningsvis kan det göra skillnad i Mellanöstern, tror Bildt som radade upp Obamas övriga utrikespolitiska utmaningar: Afghanistan, Irak, Iran, Ryssland, klimatförändringarna och den dalande världsekonomin.

Retorikprofessor Anders Sigrell tror att många kanske tyckte att president Barack Obamas installationstal var lite blekt. Men själv hörde han en rasande skicklig talare som medvetet höll en låg profil.

– Det var ett mycket ödmjukt tal vars ton han slog an i första meningen, säger Anders Sigrell som arbetar på Lunds universitet.

– Med detta tal har den nye presidenten börjat banka in budskapet att nu är det allvar. Det var inte läge att liva upp stämningen med några applådförlösande "Yes, we can!" som i det mer bombastiska segertalet i Chicago i november. Ställd inför enorma ekonomiska problem och indragen i två krig höll Barack Obama klokt nog i stället en medvetet låg profil såväl innehållsmässigt, språkligt som kroppsligt, anser Anders Sigrell:

– Han vill inte ingjuta något falskt hopp. I det perspektivet tycker jag att det var ett bra tal.

– Som retoriker är jag lite besviken på att det inte fanns några fantastiska metaforer. Jag hade förväntat mig ett mer elaborerat, tekniskt fulländat tal.

Kerstin Berglöf, politisk forskare och USA-kännare, säger att talte innehöll allt.

Både inspiration och visioner men också - vilket kanske inte var att vänta - hårda ord, säger Berglöf till TT.

Han gick direkt in på orosmolnen och att man inte tagit de svåra beslut som behövs. Det var starkt kritiskt mot det tidigare styret.

Berglöf anser att det utrikespolitiska budskapet i talet var mångfasetterat. Å ena sidan sade Obama att terror och hot inte är acceptabelt, å andra sidan visade han på en ny ton och en vilja till samarbete och nya vägar i relationerna med den muslimska världen.

Anders Mellbourn, adjungerad professor och politisk analytiker, anser att Obamas tal innehöll fler utrikespolitisk markeringar än väntat.

– Det han sade om att det inte råder någon motsättning mellan säkerhet och ideal var en väldigt tydlig markering mot Bush, säger Mellbourn till TT.

– Den nye presidenten talade om att även USA måste göra uppoffringar internationellt vilket kändes nytt, enligt Mellbourn. Han noterar dock att inte ett ord sades om relationen mellan israeler och palestinier. Vidare var Obama inte rädd för vissa vänsterteman i talet, påpekar Mellbourn.

I stort anser Mellbourn att den nye presidenten var överraskande konkret men ändå bjöd på hög retorik.

– Men han var lite spänd eller ivrig, så han talade snabbare än han brukar. Därför hann inte så många applåder komma in.

Barack Obamas anförande hade det innehåll ett installationstal bör ha - en hänvisning till historien och grundlagen samt en lägesbeskrivning av det svåra nuläget.

– Retoriskt gick han sedan snabbt från fruktan till en ljusare bild som ingav hopp. Han sade att vi ska ta itu med utmaningarna och klara dem, noterar Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier vid engelska institutionen vid Uppsala universitet, för TT.

Åsard tycker att talet var nutidsorienterat, han tror inte att det kommer att citeras om 100 år.

– Det var inte någon enskild formulering som stannade i minnet. Det som stannar kvar är att han är USA:s förste svarte president.

– Utrikespolitiskt var det mest intressanta Obamas utsträckta hand mot den muslimska världen, anser Åsard.

– En annan markering kom i hans syn på marknaden. Han sade att den ger upphov till rikedom och välstånd, men behöver övervakning och reglering. Det tror jag inte att en republikan som George Bush hade sagt.

Jan Joel Andersson, programchef och forskare vid Utrikespolitiska institutet, kallar talet för ett allvarligt tal som undersöker de tuffa tiderna och betonar att det är dags för amerikanerna att växa upp och ta ett vuxet ansvar.

– Betoningen på ansvar och vikten av att ställa upp tycker jag var intressant. Han sökte visa på att staten fungerar, men att det är vi som medborgare som utgör staten, säger han till TT.

– Och det fanns en viss ödmjukhet i talet, han sträckte ut en hand mot resten av världen och visade på en vilja till nystart. Men samtidigt var det inte någon som är besegrad som talade.

Skrivet av: