Nu vänder EU-kommissionen och vill ändra i EU:s datalagringsdirektiv. – Direktivet innebär risker för den personliga integriteten, säger EU-kommissionen.
BRYSSEL. EU-länderna är sedan en tid tillbaka tvungna att lagra all trafikdata från mobiler och datorer. Dock har alla länder - bland dem Sverige - inte infört direktivet än.
Lagen har utsatts för hård kritik för att den innebär en massövervakning av medborgarna. Och nu backar också EU-kommissionen efter en utvärdering som presenteras i Bryssel under måndagen.
Det är stora skillnader mellan olika länder i tillämpningen - till exempel kring vilka myndigheter som har rätt att använda sig av trafikdatan. I en del länder hör skattemyndigheterna till de behöriga myndigheterna. Vissa länder har inte heller som krav att en domstol måste tvinga tele- och nätoperatörerna att lämna ut uppgifter.
I utvärderingen konstateras att reglerna måste stramas upp för att inte utgöra hot mot den personliga integriteten. Men man konstaterar också att datalagringsdirektivet bidragit till att förhindra brott.
EU-direktivet om masslagring av trafikdata antogs 2006 efter terrordåden i Madrid 2004 och London 2005. Tanken är att hjälpa myndigheter att komma tillrätta med grov organiserad brottslighet och terrorism.
Direktivet innebär bland annat att trafikdata ska lagras i minst sex månader och högst två år. Sverige har ännu inte genomfört direktivet och hotas därför av böter, men beslut fattas år 2012.
