I morgon delas IgNobel-priset ut vid Harvarduniversitetet.
Allokeringsmekanismer och jättemagnetoresistans i all ära, men nu är det dags att hylla vetenskapens mindre nobla framsteg. Studier om bögbomber och pingvinbajs, till exempel.
Forskarvärlden laddar inför årets stora garv.
I morgon kväll går IgNobel-ceremonin sedvanligt av stapeln i en av Harvarduniversitetets stora aulor. Då premieras forskare verksamma inom tio olika vetenskapsfält för sina gärningar, som är högst seriösa i grunden med resultaten publicerade i rapporter eller facktidskrifter. Häpnadsväckande nog, när man betänker titlar som "Fragmentering av stavar genom framrullande sprickbildning - varför spaghetti aldrig går av på mitten" (som ledde till fysikpriset 2006), "Hur ultraljudshastigheter i cheddarost påverkas av temperatur" (kemipriset 2006) eller "En preliminär studie av rhinotillexomani (näspetande) i ett urval av vuxna" (folkhälsopriset 2001).
Syftet med IgNobel är att uppmärksamma forskning som först lockar till skratt, sedan till eftertanke. Under årens gång har således detaljerade beräkningar av vilket tryck som uppstår inuti pingvinen när den bajsar belönats och hur världsfred kan uppnås med hjälp av en bomb som gör manliga soldater till sexhungriga bögar.
Skrivet av:
