Belgien är ett av de länder i världen som drabbats allra hårdast av covid-19. Men varför dör så många? Det finns en del olika teorier som kan förklara varför så många mist livet.
Belgien, med sina drygt 11 miljoner invånare, är ett land vars befolkning på många sätt går att jämföra med Sverige.
Men i Belgien har fler än dubbelt så många dött i covid-19. Under gårdagen meddelande landets myndigheter att över 20 000 personer har avlidit hittills. Det innebär att 1 700 personer per miljoner invånare har mist livet. Motsvarade siffra i Sverige är 900 personer per miljon, visar siffror från Världhälsoorganisationen, WHO.
De nya dödstalen innebär att Belgien är de näst hårdast drabbade landet i världen. Bara San Marino har fler döda – 1 885 per miljon invånare (landet har dock bara 33 000 invånare).
Det finns en rad olika teorier som kan förklara vad som gått snett.
Kanske räknar annorlunda
Belgiska myndigheter menar att de räknar dödsfall på ett sätt som skiljer sig från alla andra länder. De tar nämligen med dödsfall på äldreboenden som bara är misstänkta covid-19-fall, men som inte bekräftats.
I maj förklarade Steven Van Gucht, virolog och talesperson för belgiska regeringen, för BBC hur det går till:
– Det baseras på en bedömning av en läkare, som oftast tar hänsyn till om coronasmitta finns på boendet. Om du till exempel har ett eller två bekräftade fall, och sedan har tio dödsfall på samma hem, med liknande symptom.
Fler på äldreboenden
En annan faktor kan vara att Belgien är ett av de länder i Europa med flest personer på äldreboenden. Av de över 65 bor 69 personer per 1 000 invånare på äldreboenden. I Sverige är samma siffra 70 per 1 000 invånare – och en av de högsta i Europa.
Likt Sverige har Belgien också fått kritik för hur smittan hanterades på äldreboenden. De var oförberedda, och i början saknade personal skyddsutrustning. Det tros ha bidragit till virusets snabba spridning, och precis som i Sverige har hanteringen av smittan på äldreboenden fått hård kritik.
Mycket resor
En annan potentiell orsak är att invånarna i Belgien reser mycket. Landet huserar både EU:s och NATOS: högkvarter, och i huvudstaden Bryssel är två av tre invånare födda utomlands. Det betyder att staden är en av världens mest kosmopolitiska – fylld av jetsetters och personer vars arbeten innebär mycket resande.
– Belgien är en liten bikupa i hjärtat av Europa, vilket gör att landet är väldigt sårbart för både införandet och spridningen av viruset. De som jobbar inom den så kallade ”Eurobubblan” reser väldigt mycket och åker ofta fram och tillbaka mellan Belgien och sitt hemland.
Ett delat land
I Belgien talas främst franska och nederländska (den belgiska varianten kallas för flamländska) och en liten del tyska.
Det gör att landet är uppdelat, något som också skulle kunna bidra till den stora smittspridningen. De olika regionerna i landet bestämmer en hel del själva, och landet har hela nio hälsoministrar. Det gör att man inte haft exakt samma bestämmelser överallt.
Till skillnad från till exempel Sverige så stängde Belgien tidigt ner hela landet. Icke nödvändiga butiker och verksamheter fick först stänga, men är nu öppna sedan 1 december. Dock får bara en vuxen i taget får handla i max 30 minuter åt gången.
Offentliga folksamlingar får inte vara större än fyra personer och matbutiker får bara sälja nödvändiga produkter. Bara en person per hushåll får besöka mataffären. Dessutom hade Belgien bland Europas hårdaste restriktioner över julen: de som bor ensamma fick träffa maximalt två personer. På natten gäller utegångsförbud.
I Sverige infördes den nya pandemilagen i helgen som ska göra det lättare för regeringen att genomföra hårdare åtgärden mot smittspridningen, genom att bland annat kunna stänga ner kollektivtrafik och butiker. Lagen är mycket omtalad, och bland annat Agnes Wold. professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, är skeptisk.
Wold, vars dotter bor i Belgien, säger till Nyheter24 att det är svårt att säga exakt varför landet har drabbats så hårt.
– Jag har funderat otroligt mycket på det och diskuterat med min dotter, men vi har inte riktigt kommit fram till något.
Hon är inte säker på att en nedstängningen av landet varit till mycket hjälp.
– Om man har mycket smitta innan, och så stänger man in folk, då skulle det kunna rent teoretiskt kunna vara så att det leder till en ökad smittspridning inom familjerna. Det går ju så klart inte att veta vad som hade hänt om de inte stängt ner, men det står ju helt klart att man inte kan bekämpa smittan helt på det viset.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.