Sedan Angela Merkel pensionerats som tysk förbundskansler är Frankrikes president Emmanuel Macron given som huvudfigur i EU, i alla fall innan Merkels efterträdare Olaf Scholz blivit varm i kläderna.
Ännu tydligare kommer det att märkas under början av 2022 då Frankrike dessutom är ordförandeland i EU:s ministerråd.
Macron kommer att synas rejält. Och som vanligt har han höga ambitioner.
— Vi vill ha ett Europa som är starkt i världen, som kan göra sina egna val och styra sitt eget öde, förklarade presidenten när han på en presskonferens i början av december lade ut linjen inför ordförandeskapet.
Återstart, kraft och tillhörighet är Frankrikes motto inför 2022 – på franska formulerat som relance, puissance, appartenance.
Det handlar bland annat om hur ekonomin ska börja rulla igen efter coronapandemin, hjälpt av ett extrainsatt särskilt toppmöte om industri- och tillväxtfrågor i Paris i början av mars.
Macron vill öppna upp för större investeringar genom att lätta på de strikta budgetkraven i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
— Vi måste börja bygga ett budget- och finansramverk som är trovärdigt, förenklat och öppet, sade Macron på sin presskonferens.
Ordförandeskapet innebär inte att en massa nya franska förslag plötsligt ska behandlas i EU. Däremot får Frankrike en viktig roll i att styra vilka pågående diskussioner och förslag som ska prioriteras.
Macron vill bland annat ha enighet om nya regler för migrationskriser vid EU:s yttre gränser.
— Ett självständigt Europa är för mig framför allt ett Europa som kan kontrollera sina egna gränser, sade presidenten.
Han hoppas på framsteg i förhandlingarna med EU-parlamentet om DSA och DMA (om marknadsregler och innehållshantering på nätet) och även om den för Sverige så känsliga frågan om minimilöner.
Klimat- och energifrågorna kommer också att vara fortsatt heta, inte minst när det gäller frågan om kärnkraft och naturgas ska anses som klimatmässigt hållbara eller inte.
EU-bjässarna Frankrike och Tyskland står egentligen på var sin sida i striden. Ändå hoppas kärnkraftsanhängarna i Paris och kärnkraftsmotståndarna i Berlin på en uppgörelse som kan passa alla.
— Vårt mål är att enas om en taxonomi som låter oss fortsätta vår industripolitik och vara konsekventa i övergången från fossila bränslen, sade Macron på en gemensam presskonferens med tyske Scholz efter senaste EU-toppmötet.
Det franska ordförandeskapet blir tudelat. Efter tre intensiva månader väntar något av en paus i april då landet håller presidentval.
Hur allt sedan rundas av i maj och juni hänger naturligtvis mycket på om Macron blir omvald eller om högerns Valérie Pécresse eller rent av ytterhögerns Marine Le Pen eller Éric Zemmour tar över i Élyséepalatset.
— Kanske ändras den franska politiken den 24 april. Men Frankrike kommer fortsatt att vara Frankrike, lovar ändå Emmanuel Macron.
EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.
Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:
2022: Frankrike (vår), Tjeckien (höst)
2023: Sverige (vår), Spanien (höst)
2024: Belgien (vår), Ungern (höst)
2025: Polen (vår), Danmark (höst)
2026: Cypern (vår), Irland (höst)
