Georgien är EM:s enda debutant. En historisk framgång efter många dystra fotbollsår. Det georgiska folket har väntat länge, säger legendaren Zaur Svanadze.
Varje år den 13 maj firas det – på ett eller annat sätt – i Georgien. Det var på den dagen år 1981 som Dinamo Tbilisi vann Cupvinnarcupen efter ett sent avgörande mål mot östtyska Carl Zeiss Jena. Georgien var då en del av Sovjetunionen men framgången betraktades primärt som en georgisk triumf då spelarna var från området. Därför har varje årsdag sedan dess nästintill betraktats som en helgdag.
På planen den där mytomspunna dagen i Düsseldorf stod Zaur Svanadze i en Dinamo-tröja. Länge var det den största framgången i georgisk fotbollshistoria – men sedan i våras är datumet 26 mars minst lika viktigt.
— Det är en stor händelse i Georgien. Alla var glada. Det georgiska folket har väntat länge, säger Svanadze på telefon från Tbilisi.
Tack vare straffseger mot Grekland i kvalfinalen säkrade Georgien en plats EM i Tyskland.
— Det var 1981 som folk var så här glada senast, när Dinamo vann Cupvinnarcupen. Sedan dess har de georgiska supportrarna inte haft någon glädje av fotbollen. Det här var den största glädjen efter det.
Efter tiden som spelare i Dinamo Tbilisi flyttade Svanadze till Sverige för att spela i västerbottniska Holmsund. Senare avslutade han sin spelarkarriär i Gällivare-Malmberget där han också inledde sin resa som tränare. När han återvände till Tbilisi hade Sovjetunionen fallit och Georgien blivit en självständig nation.
Rent fotbollsmässigt harvade landslaget länge på långt från att ens nosa på något internationellt mästerskap. Sedan började det hända grejer.
2020 var Georgien ett nordmakedonskt mål från att spela EM. 2024 kom den förlösande triumfen.
Nika Kvekveskiri placerade in straffen, supportrarna stormade in på planen och firandet ville aldrig ta slut.
— Det var otroligt. Hela Georgien festade hela natten, säger Svanadze.
Nu är 66-åringen assisterande tränare i det georgiska U21-landslaget och har sett fler och fler talanger börja göra sig ett namn. Den klarast lysande stjärnan är Chvitja Kvaratschelia – eller "Kvaradona" som han kallas i Neapel – som 2023 ledde Napoli till en första ligatitel sedan Diego Maradonas glansdagar (1990).
— Vi har aldrig haft en sådan spelare i Georgien. Han är en jättetalang. Om du går på stan ser du folk med Kvaratschelias tröja. En väldigt unik spelare.
Svanadze säger att det märks överallt i Georgien att det är ett historiskt EM på gång och att väldigt många planerar att resa upp till Tyskland. Han menar att nykomlingen kan spela i EM utan någon större press.
— Jag hoppas att vi spelar en bra fotboll som alla kommer att tycka om, säger Zaur Svanadze.
Georgien möter Turkiet i EM-premiären på tisdagen och ställs sedan mot Tjeckien och Portugal i gruppen.
Årets EM är första gången som Georgien har kvalificerat sig för ett internationellt seniormästerskap som självständig nation.
Landet var nära att kvala in till EM 2021, men förlorade den avgörande kvalmatchen mot Nordmakedonien med uddamålet. Revanschen kom i kvalet till årets EM där Georgien vann kvalfinalen mot Grekland på straffar.
Landslaget tränas av den franske fotbollslegendaren Willy Sagnol. Den stora stjärnan är den vindsnabbe yttern Chvitja Kvaratschelia, till vardags i Napoli.
På klubblagsnivå heter den stora dominanten Dinamo Tbilisi. Ingen klubb har vunnit den inhemska ligan fler gånger. 1980–81, innan den georgiska självständigheten, vann laget Cupvinnarcupen.
Den förre Milan-spelaren Kacha Kaladze har efter karriärens slut valt en politisk bana. Han har tidigare varit vice premiärminister i Georgien och är numera borgmästare i huvudstaden Tbilisi.
