Ebba Anderssons guldfnatt: "Ville bara vråla ut"

Sveriges landslagschef Anders Byström går från den ena intervjun till den andra med en enda arbetsuppgift: paraplyhållare för att skydda dagens huvudperson från regnet som sköljer över Granåsens VM-stadion.

Och för ovanlighetens skull tillåter sig också Ebba Andersson att slå sig lite för bröstet.

— Bäst när det gäller den här gången, säger hon om den dramatiska avslutningen.

Olidlig väntan

Efter att Jonna Sundling ramlat och i fallet dragit med sig norskan Heidi Weng strax före det sista varvet blev det en renodlad duell om guldet. Andersson och comebackande stjärnan Therese Johaug följdes åt hela vägen över mållinjen, och först efter en stunds nervös väntan kom beskedet:

Guldet var Ebba Anderssons.

— Therese kom ju fram och gratulerade mig, hon trodde redan att jag var först. Men jag vågade inte tro på det innan den officiella bekräftelsen kom, säger Andersson.

— Och då ville jag bara vråla ut allt jobb och allt slit och allt tålamod som ändå ligger bakom det här guldet.

Säsongen har varit allt annat än prickfri. Till skillnad från VM i Planica för två år sedan, när Andersson kom till mästerskapet som storfavorit och infriade förväntningarna med två individuella guld, har den här vintern varit strulig med blygsamma resultat.

— Jag har bara försökt vara realistisk. För säsongen har inte varit felfri och det är verkligen nu på slutet som jag har börjat få upp farten.

— Det gör att jag känner mig lite extra stolt i dag.

Att hon spurtslår just Johaug, som gjort comeback med fullt fokus på hemma-VM i Trondheim, gör inte saken sämre.

— Såklart spelar det roll. Det är ju verkligen en fjäder i hatten. Men jag tror nog mer att hela den resan som ligger bakom det här guldet, det är nog det som betyder allra mest.

Tackar skostorleken

Målfoto krävdes för att avgöra vem som var först. I början av upploppet trodde Andersson att guldet var förlorat.

— Ja, jag hann faktiskt tänka att "fan, nu ryker guldmedaljen". Jag var ju först in i sista kurvan precis som planerat. Men sedan tog Therese en snäv kurva och fick med sig bra med fart ur den.

Men stavtag för stavtag tog sig svenskan närmare och till slut förbi.

— Jag får vara glad över att jag hade den skostorlek som jag hade.

Sundling, som tog VM-guld i sprint häromdagen, löste till slut bronsmedaljen efter en egen spurtstrid med Frida Karlsson och Weng.

Det är hennes första mästerskapsmedalj i ett distanslopp.