Den spanska fotbollen har aldrig gjort sig känd som den defensiva fotbollens hemstad. Men i kvällens toppmatch vann Villareal mycket tack vare en sällan skådad cynism och kampvilja.
BILBAO. I skymundan av de två största lagen i Spanien drabbade Villareal samman med Atletic Bilbao i Baskien. Kamperna mellan mittenlagen i Primiera Divsion blir ofta kampfyllda matcher. Så även denna kväll.
Bortalaget lyckades ta ledningen genom Marco Ruben och spelade därefter klokt efter sina premisser. Den gula ubåten gick aldrig bort sig och blev aldrig psykade av den fanatiska hemmapubliken.
I England kan matcherna utanför den absoluta toppen ofta stagnera. De kan bli tråkiga, förutsägbara och sakna all form av taktisk disciplin. Men trots att kvällens lag visade upp lysande teknik och taktiska drag, visade de även upp de mer positiva sidorna av den engelska fotbollen.
Tacklingarna flög varstans man tittade på planen. Långt i från fult, men tufft. Hårt, men aldrig oschysst. Matchen var full av energi och trots Villareal ordningsamma spel kom Atletic Bilbao fram till mängder med chanser.
Men matchen slutade 1-0 till bortalaget. Ett resultat som befäste Villareals plats bland de fyra åtråvärda Champions League-platserna.
För baskerna är det bara att kämpa vidare för att återvinna formen som nu verkar ha försvunnit - två raka förluster är inget som går bra hem på Estadio San Mamés.
Bakom de två giganterna i spansk klubbfotboll återfinns en drös av gedigna klubbar med stora stjärnor. Bland dessa finner man Villareal, som vid skrivande stund parkerar på en fjärdeplats.
Guiseppe Rossi, Marco Ruben och Carlo Marchena är bara några av de stora spelarna i den gula ubåten.
Utöver Villareal finns Valencia på en tredjeplats, Espanyol och Atletic Bilbao.
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.