"Då tänkte man – Mourinho har kulor och vågar sticka ut hakan"

Med storstjärnor som Roberto Carlos, Fernando Hierro, Figo och Zinedine Zidane inledde Real Madrid den 19 februari sin marsch mot segern i Champions League 2002. I åttondelsfinalen ställdes de mot de portugisiska mästarna Porto på Santiago Bernabéu. Anförda av Zidane skulle Galáticos, som de kallades då, köra över sina grannar från den iberiska halvön. 

Men trots 66 procent i bollinnehav och 19 avslut dröjde det till den 83:e minuten innan inhopparen Santiago Solari lyckades få hål på Portugals legendariske landslagsmålvakt Vitor Baia – mycket tack vare en för många okänd svensk innermittfältare. 

Den då 29-årige Fredrik Söderström höll jämna steg med Zidane under matchen och fick bäst betyg av alla i media efteråt. Elva år senare berättar Söderström att "Zizou" är den bäste spelaren han har mött – men att han kunde vara lite tjurig också. 

– Jag har mött de flesta men det är klart att Zidane, han var ju speciell. Det måste man väl säga. Lite grinig och ful med armbågarna när man tog honom hårt i närkamperna men det var en fantastisk spelare, säger han till Nyheter24 och fortsätter: 

– Jag var ju väldigt aggressiv när jag spelade och för mig spelade det ingen roll vem det var som stod framför, utan jag körde ju bara på för att ta bollen. Han fick väl lite ont när han kom i närkamp med mig så vi slängde väl käft lite grann där men ändå. Hans bollkontroll och känsla var unik. Visst Messi nu då men Zidane var speciell. Väldigt stor spelare kroppsmässigt också men han hade kontroll allt han gjorde.

Blev utsedd till bästa utländska mittfältare i Portugal 

Få har koll på Fredrik Söderströms karriär. Söderström, som har en av de längsta proffskarriärerna utomlands i svensk fotbollshistoria, lämnade IK Brage för Vitória Guimarães vid 23 års ålder. Drygt 13 år senare flyttade han hem till Hammarby och allsvenskan 2008. Utan att överdriva kan man säga att han har hunnit med en del i sin karriär.

– Folk har inte någon koll på att jag blev utsedd till bästa utländska mittfältare två år i Portugal. I konkurrens med Deco bland annat. I Standard Liège blev jag utsedd till årets spelare och så även i Braga. Folk förstår inte riktigt.

En röd tråd genom hela vårt samtal är att Söderström aldrig fick den uppskattningen och den berömmelsen som han förtjänade i Sverige. Men själv vill han inte säga att han har saknat uppmärksamheten.

– Nej, sånt där bryr jag mig inte ett smack om faktiskt. Jag vet vad jag har gjort och det är många som vet hur mycket det krävs för att lyckas i en liga som Portugal, hur mycket det krävs för att lyckas som fotbollsproffs över huvud taget, säger han och fortsätter:

– Jag vet inte hur många som har tagit chansen utomlands i två eller tre säsonger och kommit hem igen med svansen mellan benen, men ändå känner de att de har försökt. Jag har väl haft 35 olika tränare under mina år utomlands och jag har liksom alltid varit förstaalternativet.

"Man tänkte att den här killen har kulor"

Faktum är att Fredrik Söderström i början på 2000-talet var förstaval för en ung José Mourinho som bara var i startgropen av sin framgångsrika karriär. När Söderström spelade i Porto fick hans dåvarande tränare Octávio Machado sparken och in kom den relativt otestade Mourinho.

– Jag kommer ihåg första gången han kom in i omklädningsrummet när han skulle presentera sig som tränare. Han kom med Pinto da Costa, den legendariske presidenten i Porto, och sa att han inte kunde garantera att vi skulle bli portugisiska mästare samma säsong eftersom han inte var med från början. Men säsongen efteråt skulle vi bli det sa han, berättar han och fortsätter:

– Då började vi direkt att fundera och höjde ögonbrynen på vad det här var för man egentligen. Man tänkte att den här killen har kulor och vågar sticka ut hakan.

Söderström berättar att Mourinho är "väldigt glad och öppen inom gruppen" men visar ett helt annat ansikte för media. Han starkaste sida är dock hur han får sina spelare att fokusera innan matcher. 

– Han är väldigt duktig på att motivera gruppen. Att gruppen känner sig starkare än motståndet, oavsett vilka det är. Det är han väldigt bra på. Att laget inte känner sig underlägset, trots att man möter Real Madrid borta. Känslan var att vi var minst lika bra som dem och det skulle att bli en jävligt tajt match. Minst misstag vinner typ. 

Missade vinsten i Uefa Cupen och Champions League

Mourinho och Söderströms vägar skiljdes dock åt säsongen 2002/2003 då svensken tvingades in på vänsterbacksplatsen på grund av skador – en position som han säger att han "inte jättetrivdes på". När Porto värvade den portugisiske landslagsbacken Nuno Valente tog Söderström ett snack med Mourinho om hans framtid. 

När han förstod att han riskerade sin startplats bestämde han sig för att testa på nya utmaningar och blev därför utlånad i två säsonger. Första året till Standard Liège och det andra till Braga. Detta var under samma år som Mourinho ledde Porto till segrar i både Uefa Cupen, nuvarande Europa League, och Champions League. Även om Söderström säger att han hade "lite oflyt" ångrar han inte sitt beslut att lämna Porto.

– Jag hade inte varit lycklig ändå om jag hade fått sitta på bänken. Det är klart att det hade varit kul på något vis att ha vunnit Champions League men jag hade mått dåligt inombords om jag inte hade fått varit med och bidragit något.

Trots att Söderström alltid har varit en startspelare i högt rankade ligor som Portugal, Belgien (var högre rankad då) och Spanien blev det bara elva landskamper i den blågula tröjan för honom. Något som han själv aldrig riktigt har förstått.

– Det där med landslaget är lite knepigt. Jag hade lite svårt att förstå...om jag spelar alla matcher i ett riktigt bra lag och gör riktigt bra i från mig i Champions League så hade jag lite svårt att förstå att jag blev bänkad i landslaget till förmån för någon som kanske var bänkad i Danmark eller Norge. Mot såna spelare som var glada att komma till landslaget för att få lite speltid. Det hade jag lite svårt att förstå samtidigt som man får respektera förbundskaptenens beslut. 

"Det värmer faktiskt i hjärtat"

När han väl fick chansen av Tommy Söderberg och Lars Lagerbäck var det inte på hans favoritposition som innermittfältare – utan som ytter. 

– Det är klart att jag kunde spela där men jag fick ju absolut inte ut all min kapacitet på kanten. Så det var ju lite synd känner jag. Jag hade kunnat gjort så mycket mer om jag hade fått spela på rätt position. 

Om det är få som vet vem Fredrik Söderström är i Sverige så är det desto fler som gör det i Portugal. Där är han fortfarande ett stort namn som folk minns. I ett av de senaste besöken i landet ställde han upp på en halvtimmes lång intervju på "bästa sändningstid i det största radioprogrammet", som han själv säger. 

– Det värmer faktiskt i hjärtat. Man förstår verkligen att man gjorde något bra där nere. Nu när jag vara nere i Guimarães var det faktiskt ett gäng yngre killar, i 17- till 19-års åldern, som började att skrika och sjunga att jag skulle göra comeback, säger han och fortsätter:

– När jag spelade där senast, vad kan de ha varit då? Sex eller sju år gamla? Det hade kanske varit med normalt om det var ett gäng 35-40-åringar som skrek men nu var det ynglingar liksom. Det överraskade mig lite.

Skulle du säga att du var och är lika stor i Portugal som Henrik Larsson i Skottland?

– Haha, ja. Ja, i och för sig. Det kan man väl säga. Han hade större framgångar med sina personliga utmärkelser och mål givetvis. På så vis är det väl skillnad mellan mig och Henke Larsson. Men jag gjorde ett gott intryck under mina år där i alla fall.

Se klippet för att få se en drömträff Söderström fick till för Vitória Guimarães säsongen 97/98.