Emma Johansson cyklar för guldet i OS

ZINGEM. Efter bara drygt tre år som proffscyklist tog Emma Johansson Sveriges första OS-medalj i Peking 2008 när hon knep silvret.

För de flesta svenskar var 28-åringens namn helt obekant fram till den dagen.

Förstod du hur stort det var att ta en medalj i OS?

– Ja, att ta själva medaljen på cykel är ju stort och väldigt svårt. Men hela arrangemanget med alla aktiva och den enorma mediabevakning var svårt att förstå. Rent press- och mediamässigt är det ju enormt stort, säger Johansson till Nyheter24.

Men det blev silver senast, blir det snäppet bättre den här gången?

– Jag hoppas ju det. Det är det som är målet. Alla som cyklar vet ju hur tufft det är men det är klart att jag siktar på guld. Men det krävs lite stolpe in så, säger 28-åringen som även tog ett brons på VM i Melbourne 2010.

Tidigt i cykelkarriären var det mountainbike som gällde för Emma Johansson. 28-åringen tog flera guld på juniornivå och även ett antal medaljer i ung ålder på senior-SM.

Det var först på cykelgymnasiet i Skara som karriären tog en ny vändning.

28-åringen var då tvungen att köpa en landsvägscykel och hon hittade ett nytt kall i livet.

Varför bytte du karriär?

– Det var framför allt att det var häftigt att hålla på med lagidrott, för landsvägscykel är ju faktiskt det. Sedan är ju mountainbike som sport lite mindre också.

Men för mig som en vanligt levande människa verkar cykling mest vara självplågeri, är det inte så?

– Nja, alltså det är ju hårt. Men längdskidåkning är värre, säger Johansson och fortsätter med att förklara tjusningen med sporten:

– Det som är häftigt är ju att man faktiskt reser när man är ute och cyklar. Sedan blir man solbränd, vinden fläktar och man känner sig fri. Och det går väldigt fort.

Cyklar du till jobbet?

– Ja, det är ju mitt jobb, så det gör jag ju, avslutar Sveriges medaljhopp i OS, Emma Johansson.