"Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar"

Alla kvinnor förtjänar att få en vård som kan bemöta deras sjukdomar. Det är inte bara en hälsofråga, utan också en frihetsfråga – ingen ska behöva begränsa sitt utbildnings- eller jobbval, sitt liv, på grund av smärta.

Regeringen pratar gärna om sin feminism, men satsningar på kvinnosjukdomar lyser med sin frånvaro. Sverige behöver en regering som tar kvinnors hälsa på allvar och öronmärker resurser till forskning om kvinnosjukdomar.

Var femte kvinna har idag smärta eller sjukdom i underlivet. Enligt en ny rapport från SKR meddelade ungefär 23 000 16-åriga tjejer att de är tvungna att stanna hemma från skolan flera gånger per år till följd av menssmärtor.

En av tio kvinnor lider av endometrios. Trots det kan det ta flera år innan man får rätt diagnos och många kvinnor upplever att vården inte tar deras smärta på allvar, utan tvärtom, att den normaliseras. Politiker har allt för länge nedprioriterad forskning och kunskap om kvinnosjukdomar.

Det är dags för en förändring för att förbättra livskvalitén för alla kvinnor som drabbas.

Enligt Vagivitals Underlivsbarometer upplever var sjätte kvinna som sökt vård för underlivsbesvär att deras problem inte togs på allvar. Samma negativa trend går att se i studier från SBU. Kunskapsbristen om kvinnosjukdomar i vården gör att det kan ta flera år innan man får rätt diagnos. 

I dag tar det i genomsnitt åtta år innan endometrios diagnosticeras. Det är år av onödig smärta och en begränsning av livet som gjort att man kanske missat skola, jobb och socialt liv. Smärta som hade kunnat lindras om man bara fångat upp kvinnan som lider av det tidigare.

I regeringsställning kommer Moderaterna att tydligt prioritera kvinnohälsan och satsa på forskning om kvinnosjukdomar:

• Öka allmänbildningen om kvinnosjukdomar: Alltför många kvinnor söker idag inte hjälp för smärta och underlivsbesvär på grund av att kvinnosjukdomar inte har tillräckligt stort utrymme i den offentliga diskussion och att kunskapsläget generellt är lågt. Mer fokus behöver läggas på kvinnosjukdomar redan i grundskolan så att rikliga blödningar och kraftiga menssmärtor inte normaliseras.

• Kunskapslyft inom elevhälsan och primärvården: Kunskapen om symtomen för de olika kvinnosjukdomarna behöver stärkas hos såväl skolsköterskor som landets ungdomsmottagningar och vårdcentraler. Detta för att snabbt kunna fånga upp de som lider av till exempel endometrios, vulvodyni och myom. Ingen kvinna ska behöva känna att hennes smärta inte tas på allvar, behöva vänta åtta år på rätt diagnos och få försämrad livskvalitet till följd av kunskapsbrist. 

• Storsatsa på forskningen kring kvinnosjukdomar: Mer pengar behöver gå till forskning på kvinnosjukdomar för att täcka kunskapsluckorna som finns om kvinnosjukdomar. Vi vill se långtidsuppföljning på både endometrios och vulvodyni.

• Klassificera endometrios som en folksjukdom: Hundratusentals kvinnor lider idag av endometrios vilken försämrar deras livskvalitet avsevärt. Trots det klassas den inte som en folksjukdom. Detta vill vi ändra på. Genom att klassificera endometrios som en folksjukdom skulle även kunskapen om den växa i samhället. 

Det är inte rimligt att kvinnor i Sverige år 2022 måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling som män, och allt annat lika får mindre påkostad sjukvård än män. Det är inte rimligt att tusentals unga tjejer tvingas begränsa sina liv för att politiken inte prioriterat forskning om kvinnosjukdomar. 

En moderatledd regering efter valet på söndag skulle innebära ett välbehövligt lyft för kvinnohälsan. 

Elisabeth Svantesson (M)
Vice partiordförande och ekonomiskpolitisk talesperson
 
Matilda Ekeblad (MUF)
Förbundsordförande

Vill du också skriva en debattartikel? Skicka den till tips@nyheter24.se!