"Förr drack jag för att våga vara mig själv bland folk. Lyckligtvis har min självkänsla utvecklats och nu är jag inte rädd längre", skriver Julia Nilsson.
Sent in på kvällen någonstans i en källare bland musikdunk, dansande svettiga människor och rök dansar även jag. Under kvällens gång har jag konverserat med en kille som minst sagt verkar intresserad. Han frågar mig om jag vill ha en drink men jag tackar nej. Han ställer då en följdfråga om jag är nykter. När jag bekräftar hans misstanke dansar han iväg in i dimman utan att säga något mer. Kvar står jag och ser när han börjar tafsa på tjejen i hörnet av lokalen, vars tröja halvt trillat av och ögon som vägrar fokusera.
För några månader sedan bestämde jag mig för att bli nykterist. Ett beslut jag idag inte förstår varför jag inte tidigare tagit. Personligen drack jag förut för att våga vara mig själv bland folk. Lyckligtvis har min självkänsla utvecklats och nu är jag inte rädd längre, nu skäms jag istället. Jag skäms över att jag för några år sedan inte vågade prata med främlingar förrän det spytts en röd matta framför mig. Jag skäms över att jag varit den där tjejen som alla skrattar åt för jag varit så jävla full. Jag skäms över saker jag sagt som jag inte borde sagt när jag varit påverkad.
20 år och nykter
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.