"Gamergate – en hatkampanj mot kvinnor"

Det hela började med en uppdagad privatrelation mellan en kvinnlig spelutvecklare och en manlig spelkritiker. Under #Gamergate har upprörda röster förenat sig för att föra en aggressiv kamp mot etablissemanget. Vi speljournalister är korrupta anhängare av det politiskt korrekta ordet. Vi konsumerar spel efter ”elitistiska” kriterier och ligger med spelutvecklare. Som om inte det vore nog har feministerna infiltrerat spelbranschen, och det är dags att tysta dem för gott. Det låter kanske fullkomligt banalt att ett populärkulturellt uttryck kan generera så mycket dramatik. Men faktum är att under denna etiska konflikt synliggörs ett utav de mest framgångsrika, organiserade hatkampanjerna mot kvinnor på nätet.

Detta har dock kommit med ett pris. Sarkeesian har sedan flera år tillbaka fått utstå mord- och våldtäktshot riktade mot både henne och hennes familj. Hela hennes privatliv har exponerats otaliga gånger på nätet. I dagarna tvingades hon ställa in ett framträdande på Utah State University efter att en person hotat med att iscensätta en skolmassaker.

Sarkeesian är dock långt ifrån ensam i denna tragedi. Kvinnliga spelutvecklare som Brianna Wu, och andra uttalade feminister inom spelbranschen har blivit måltavlor för män som ser mångfaldsarbetet som ett slag mot bibelbältet. Det har gått så långt att multinationella elektronikföretaget Intel har dragit tillbaka sina reklamkampanjer hos en etablerat spelsajt. Med deras paranoida världsförhållning som underlag hetsar de sin omgivning att bojkotta aktörer och exponera ”hotfulla” profiler.

It’s a tale as old as time – en kvinna som sätter ned foten i en mansdominerad värld eller höjer en kritisk röst riskerar allt. Spelbranschen är ett relativt ungt medium som initialt marknadsförts till pojkar som tagit sina första kliv in i puberteten. I dag är närmare hälften av alla spelkonsumenter kvinnor, men den representativa andelen inom själva industrin utgörs av väldigt få. Det talas om att feminismen har gått för långt, och att sexistiska utpekningar är överdrivna. Samtidigt angrips kvinnor till en överväldigande del av män, som i det här fallet har ådragit sig en eskalerande kompetensutveckling genom fiktiva antaganden om att de knullat sig till framgång.

Det är lätt att avfärda det här som att enbart handlar om griniga småpojkar som har alldeles för mycket fritid. Men i hela den här sörjan blir jag också påmind om 1989 års massaker på det ingenjörstekniska universitetet École Polytechinique i Canada. Fjorton kvinnor dödades och tio skadades av en ung man vars motiv var att utrota feminister. Sociala medier har blivit hatets mest sofistikerade verktyg. Vad kommer slutligen att ske om vi ger det en plattform att stå på? När ska den historiskt privilegierade mannen en gång för alla höja rösten och inse att han är offer för sin egen existens, om vi inte tar kampen för våra mödrar, systrar, väninnor och medmänniskor? För en sak vet jag – det här är inget kvinnoproblem, det är ett mansproblem.

Mathias Novak,
Frilansjournalist och spelrecensent på Nyheter24