"Skandal att 'funkofobi' inte finns i Svenska Akademins Ordlista"

Ordet "funkofobi" kan definieras som de fördomar som finns om personer med funktionsvariationer. Exempelvis att personer med funktionsvariationer har mindre förväntningar på sig i livet, att de endast ska se på från sidan, och vara nöjd med den rollen. Att personerna i fråga inte vill vara delaktiga. Att de inte har förväntningar på sig att de ska arbeta, utbilda sig, konsumera eller utföra politiskt arbete. 

Om en person med funktionsvariation går utanför illusionen om hur den ska ha sin livsföring kan den ofta hyllas, bara genom att gå utanför dörren eller ta för sig i samhällslivet. Personer med funktionsvariationer blir i dag också förminskade till en diagnos. 

Att man endast ses som en diagnos och inte en individ. Fobin är allmänt accepterad i samhället. Det är ofta inte direkt hat eller rädsla men syns genom strukturer så som byggnation som stänger ute, okunskap och hur man uppträder mot personerna i fråga. Funkofobi kan liknas med homofobi, sexism och rasism. 

Ordet funkofobi sätter ord på det ouppmärksammade förtrycket. Det är till hjälp för att synliggöra den maktstruktur som ligger bakom. Att sammanbinda upplevda företeelser på individnivå till ett större sammanhang ger en tyngd och slagkraftighet. Begreppet funkofobi har funnits i ett par år men genom stort påtryck från aktivister och opinionsarbete genom organisationer kan det minst sagt erkännas att ordet är i framkant. 

När funkofobi går från att vara ett internt samlingsnamn till ett nationellt begrepp skrivet i Svenska Akademiens ordlista, kommer det resultera i en utbredd kunskap. Fler kommer att bli medvetna och få chans att ansluta sig i kampen för ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Peter Englund - nu är det dags att ha ordet "funkofobi" i Svenska Akademins ordlista 2015.

Caroline Eriksson,
Unga rörelsehindrade Göteborg