"Migrationsverket ger Maria valet att följa med sin far och påbörja ett osäkert liv i Afghanistan, eller stanna i Sverige och bli föräldralös."
I Örebro sitter Maria 12 år och ser sitt liv gå i bitar. Hon kom till Sverige som ensamt flyktingbarn 2011 och har väntat på sin familj sedan dess. De i sin tur har flackat runt mellan Europa och Mellanöstern och desperat försökt få asyl i Sverige. År 2013 kommer så äntligen Marias pappa och det blev ett fint år tillsammans, nu ska han avvisas.
På Migrationsverket i Norrköping sitter Generaldirektören, barnrättsexperter och handläggare och menar att barnets behov är tillgodosedda. Migrationsverket ger Maria valet att följa med sin far och påbörja ett osäkert liv i Afghanistan, eller stanna i Sverige och bli föräldralös. Detta trots att hon levt sitt liv här i 3,5 år och att resten av familjen fortfarande är på flykt.
På kontor i Stockholm sitter företrädare för Rädda Barnen, Unicef, FN-förbundet, Svenska Kyrkan och andra ideella organisationer. Samma företrädare brukar ofta och högt prata om värdet av Barnkonventionen och hur viktigt det är att barnens rätt och trygghet beaktas i alla sammanhang, inte minst i asylärenden. De vill inte tala i Marias sak, de menar att enskilda ärenden är för svåra att hantera.
I Riksdagen sitter företrädare för partier som enats om att Barnkonventionen bör bli lag i Sverige. Alla har strukit under på att barns rätt till liv, frihet och trygghet går före allt annat, men tydligen inte i Marias fall. Trots att många fått frågan har ingen haft tid eller engagemang nog att röra vid Marias fall.
I Örebro finns Marias klass 6B på Sörbyängsskolan. Under en vecka har vi som är barnens föräldrar följt deras envisa kamp för att hjälpa Maria att få behålla sin pappa. De har besökt Migrationsverket, skrivit debattartiklar, protesterat och försökt göra sin röst hörd. Till media når de ut men inte till de opinionsbildare och beslutsfattare som säger sig företräda barnens bästa.
Det är en skrämmande tystnad och feghet som barnen mött. Var finns de vuxna som vågar ta strid för Maria och hennes rätt att leva ett tryggt liv tillsammans med sin pappa? Hur går vi från läpparnas enkla bekännelse till ett engagemang där vuxna gör skillnad för enskilda barn då hela deras liv står på spel?
Föräldrar till barnen i klass 6B Sörbyängsskolan Örebro,
genom Charlotta Stenhem och Peder Hallkvist, klassföräldrar
