Edvard Hollertz (M): "Missnöjespartierna får inte landsortens röster främst för att väljarna sympatiserar med deras politik. Landsbygdsväljarnas frustration över att landsbygdsfrågorna inte på allvar lyfts ger rösterna."
Det bor snart en missnöjespartist i den röda stugan på landet. Om landsbygdsfrågorna inte kommer upp i valrörelsen inför extravalet kan missnöjespartierna flytta in för gott i den klassiska Sverigebilden. Jag säger missnöjespartier, inte Sverigedemokraterna. För SD är endast ett av flera missnöjespartier som plockar röster på landsbygden. Missnöjespartierna får inte landsortens röster främst för att väljarna sympatiserar med deras politik. Landsbygdsväljarnas frustration över att landsbygdsfrågorna inte på allvar lyfts ger rösterna.
Glappet mellan stad och land märks tydligt i vissa frågor. Den omtalade och växande bostadsbristen är fjärran i många landsortskommuner. Det märks speciellt då allt fler torp och smågårdars bostadshus står tomma.
Kostnaderna för att hålla husen ökar speciellt på grund av växande krav från de allmänna. Om de ökande kostnaderna ska finansieras med hyror går ekvationen sällan ihop. Rivning blir ett alternativ, ett öde som många ekonomibyggnader redan mött. På grund av jordbrukets situation är det ekonomiskt fördelaktigt att plantera skog på åkermarken. Det är så vi förlorar det vackra kulturlandskapet som är landsbygdens stora konkurrensfördel.
Sveriges urbaniseringstakt är fortsatt hög. Landsbygdens betydelse har av flera anledningar minskat. Men skrapar vi på ytan är skogs- och jordbruket Sveriges ryggrad. Livsmedelsfrågor kan väcka känslor, det visar ekodebatten som rasat. Ett sundhetstecken då mat är något fullständigt grundläggande.
Svensk livsmedelsproduktion har politiskt degraderats till en förenklad och kortsiktig samvetsfråga. Glömt är hur vi ska säkra tillgången på mat i händelse av en oroligare omvärld eller naturkatastrofer. Det blir en omvänd Robin Hood där svenska livsmedelsproducenter förlorar. Skevheten ligger i att lagstiftaren ger svenska bönder ett tyngre lass än utländska konkurrenter.
Vad säger oss då dessa två mindre djupdykningar i förutsättningarna för landsbygden och några av de som verkar där? Dels att förutsättningarna och problemen inte är desamma i städerna som på landsbygden. Men även att vi lätt lägger tyngder på verksamheter vi inte fullständigt förstår, som svenska gårdar.
Landsbygden bjuder också på många goda exempel och lönsamma företag. Det grumlar bilden. Vi vill att vår verklighet ska vara enkelt svart eller vitt. Tillväxt, jobb och livskvalité skapas både i städerna och på landsbygden. Men för att ta vara på all outnyttjad potential som finns på landsorten måste frågorna lyftas utifrån de särskilda förutsättningarna som råder.
Vi måste begripa att lösningar som passar i våra största städer inte per automatik passar i min landsortskommun. Precis som människor är olika skiljer sig förutsättningarna mellan geografiska platser. Det måste tas hänsyn till. Stad och land behöver varandra, motsättningar gynnar bara missnöjespartierna. Vi ska därför inte låta populisterna flytta in i den röda stugan. Nu sätter vi landsbygdsfrågorna högst upp på agendan!
Edvard Hollertz,
Moderaterna
Edvard Hollertz läser till Agronom på Sveriges lantbruksuniversitet och var Valprojektledare för MUF Östergötland valet 2014.
Följ honom på Twitter: @EdvardHollertz
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.