"Ge något till de som sitter utanför men som inte är välkomna in"

I morsegick jag till tunnelbanan som vanligt. Och som varje morgon möttejag 5-6 "tiggare" på den relativt korta vägen. De sitterdär när jag går förbi på morgonen, jag hinner springa på möten,äta lunch med mina kollegor, skicka mejl och framåt eftermiddagenfå panik över att tiden går så fort och att jag inte hunnit alltjag hade tänkt. Kanske går jag ut och käkar efter jobbet ellertränar. 

Det spelar ingen roll – varje dag när jag kommer hem såsitter de där. Samma personer som satt där på morgonen sitter kvarpå samma plats tio till tolv timmar senare. Varje dag. Vår, sommar somvinter. Hela tiden. En massa frågor etsar sig fast och snurrar runti mitt huvud, tankar som jag helst hade sluppit. Hur lång tid kännsfem minuter när man sitter kall och frusen på en gata? Hur mångatankar hinner de tänka på en dag? Har de någonting att längtaefter? Vet de ens vilken dag det är?

Denhär morgonen hade en utav kvinnorna som alltid sitterdär satt på sig en tomteluva och hon log tappert mot mig där jagskyndade fram. Då brast det för mig. Jag kan inte låta bli attfundera på vad hon kommer att göra när jag ränner runt i minatraditionsenliga julstrumpor och trycker i mig prinskorv och öppnarpaket som jag egentligen inte behöver, som jag artigt kommer tackaför men sen kanske aldrig använda. Kommer hon verkligen att sittapå där på en blöt pappkartong på julafton också? Kommer hon attha tomteluvan på sig?

Denförsta snön har precis kommit till Stockholm. Jag svär för migsjälv den korta vägen hem från tunnelbanan för att det är såkallt. Jag håller på att halka på gatan som inte hunnit sandatsännu och bannar mig själv för att jag inte har ordentligavinterskor på mig. 

Folk bor utomhus, och det är 2014. Stanna upp ijulhetsen och ge klappar som verkligen betyder något. Ge något tillde som sitter utanför butikerna men som inte är välkomna in. Enfilt, en tröja eller något varmt att dricka. Eller bjud bara påett leende. 

Glöm aldrig att de är människor precis som du och jag.

Isabel Eriksson