"Jag är inte förtryckt – min slöja symboliserar någonting vackert"

När jag var 12 år tog jag ett beslut som jag visste att jag aldrig skulle ångra. Det var den dagen då mitt liv skulle börja med slöja, min osynliga krona. Jag var starkt övertygad om mitt beslut. Jag kände mig mäktig och självständig i mitt beslut. Inre ro manifesterade sig inom mig. Hjärtat var övertygad om slöjans skönhet. Det sänder en signal, att jag är en kvinna som bör respekteras och högt värderas. Nu är det min inre skönhet och mitt intellekt som lyfts fram.

Att förbjuda kvinnor att bära slöja är till viss del att rucka på religionsfriheten, något som är instiftat i vår grundlag och som definieras som mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s deklaration. Samt så är det inget annat plagg som är så omdiskuterat som den muslimska slöjan. Antiislamiska rörelser försöker ge en förvrängd bild av islam och dess relation till kvinnan.

När människor tänker på islam i allmänhet och muslimska kvinnor med slöja i synnerhet, så går tankarna oftast till Iran, Saudiarabien eller något annat land som är strängt islamiskt. Länder där staten tvingar en viss religion på människor. Något sådant kommer inte att vara accepterat från vår sida. Inom islam är tvång förbjudet och helt oaccepterat.

Allt för ofta glömmer man att islam är en av världens största religion och att den finns överallt i världen. Situationen för kvinnor och deras val att bära eller att inte bära varierar från ställe till ställe. Därför är det för ensidigt att så fort islam kommer på tal, låta tankarna vandra till heltäckta, förtryckta muslimska kvinnor.

Allt för ofta så är det icke muslimska åsikter som representerar oss muslimska kvinnor och vår levnads sätt. Dessa åsikter är baserade på okunnighet och politiska motiv vars syfte är att ge en fel bild av islam och dess relation till kvinnan. Hur orättvist är det inte när någon annans åsikt skall representera dig och din värdighet? Vad en annan tycker och tror är helt annat än vad du själv upplever. Det är genom våra upplevelser som vi får vår förståelse.

Jag har fri vilja och rätten att uttrycka min egen åsikt kring mitt levnadssätt. Hade jag upplevt att jag är förtryckt eller blir orättvist behandlad, så hade jag inte praktiserat islam i öppna, demokratiska Sverige. I Sverige har jag verkligen valet att avstå från islams uppmaningar, men ändå så är jag och miljontals kvinnor överallt i världen förälskade i islam.

Men folk ifrågasatte och kritiserade mitt val, och vissa gör det än i dag. I deras ögon är jag en förtryckt, ung tjej som måste leva efter mina föräldrars levnadsvillkor. Människor dömer mig, för att jag väljer att täcka mig. Många människor väljer att klä sig utifrån deras egna önskemål, varför kan inte vi muslimska kvinnor ha rätten att klä oss så som vi önskar?

Självklart är denna klädstil utifrån islams skönhetsideal, men det är inte klädstilen som gör mig till muslim, utan det är min rättfärdighet och godhet gentemot människorna. Hur kan islam förtrycka mig när kvinnorna fick rättigheten att äga, ärva, dela, rösta och arbeta med mera över 1 400 år sedan? Speciellt när sådant inte existerade varken i Europa eller någon annanstans i världen.

Slöjan påminner mig om mina skyldigheter och rättigheter gentemot Världarnas Herre vars gåvor flödar över mänskligheten. Att vara en praktiserande muslim är mitt sätt att tacka min skapare för allt de goda. Att vara en praktiserande muslim där slöjan är inkluderad är en gåva och inte en börda. Islam är som en okänd frukt som du endast hört eller läst om. Men för att bedöma islam, lik frukten, så måste du smaka, känna och uppleva islam för att sedan komma med en bedömning. För att förstå mina ord och min krona, måste ni uppleva det innan ni kan döma om det är något positiv eller inte.

Tudja Alqabbani