Rebecka Prentell, ordförande för LSU, skriver att det är dags att regeringen slutar snacka, och börjar skjuta till pengar till ungdomsorganisationerna.
Ungdomsrörelsen i Sverige har sin grund i ett stort antal ungdomsorganisationer, där unga möts och förändrar och förbättrar sin egen vardag. Det handlar om unga människor som möts i organisationer baserat på något de har gemensamt. Det kan vara gemensamma åsikter, förutsättningar och idéer. Det kan röra religion, etnicitet eller ett brinnande intresse. Det som förenar ungdomsorganisationerna är medlemmarnas tro på demokratin som verktyg för sitt engagemang.
Vi lämnar i dag över rapporten ”Ungdomsrörelsen i siffror” till ungdomsminister Aida Hadzialic. Där visas hur dagens förutsättningar för ungdomsorganisationerna ser ut, vilka de är och vad de gör.
Några saker är särskilt tydliga:
• Ungdomsorganisationernas viktiga verksamhet har länge varit underfinansierad. I stället för ett höjt stöd har den genomsnittliga organisationen de senaste tio åren förlorat över en femtedel av sitt totala statsstöd. Många viktiga organisationer går på knäna.
• Statsbidraget till ungdomsorganisationer har två delar, ett fritt och ett öronmärkt för lokal verksamhet. Potten för det fria stödet, som kan användas till t.ex. nationellt kontor och kanslipersonal för riksorganisationen, var högre år 1999 än nu. Detta trots den markanta ökningen av antalet organisationer. Det är alltså många fler som delar på en mindre kaka.
För regeringen är ungdomsorganisationerna viktiga, liksom stödet till dem. Statsbidraget till dessa organisationer är enligt den gällande ungdomspolitiken ”en av regeringens främsta insatser för att främja ungas inflytande”. På tio år har en genomsnittlig ungdomsorganisation alltså fått denna främsta insats kapad med över 20 procent. Vi får inte ihop det.
Med ett rimligt stöd skulle ungdomsrörelsen i än högre grad kunna berika unga människor, skapa kunskap och öka den demokratiska medvetenheten. Ungdomsorganisationerna är viktiga aktörer för att möta de utmaningar som dagens unga står inför, allt ifrån psykisk ohälsa till bostadsbrist och arbetslöshet. Ungdomsrörelsen är också motpolen till framväxande antidemokratiska krafter. I ungdomsorganisationerna ökar unga makten över sina egna liv, lär sig hur demokrati fungerar och stärker den samtidigt i samhället i stort.
Ungdomsrörelsens kraft behövs i dag mer än någonsin. Resursfördelningen och villkoren för ungdomsrörelsen en avgörande fråga som måste få politisk prioritet. Statsbidraget till ungdomsorganisationerna har länge varit alltför lågt i förhållande till den potential rörelsen har.
Det är dags för regeringen att visa att detta är en rörelse som prioriteras. Det är dags att dubbla stödet till ungdomsorganisationerna.
Rebecka Prentell,
Ordförande LSU - Sveriges ungdomsorganisationer
Rebecka Prentell är ordförande för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer. LSU samlar omkring 500 000 unga i 84 organisationer, som Rädda Barnens Ungdomsförbund, Saminuorra, Ungdom mot Rasism, Scouterna, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Dövas Ungdomsförbund. LSU representerar en stor rörelse, som bedriver verksamhet som stärker ungas självkänsla och makt över sina egna liv - samtidigt som den utvecklar demokratin över hela landet.
