Nyheter24
Annons

"Hur kan regeringen se på när mjölkbönderna tar sina liv?"

Publicerad: 24 maj 2015, kl. 13:16
Uppdaterad: 13 jan. 2020, kl. 12:57
Erika Sörengård anser att Arla och regeringen måste ta sitt ansvar. Foto: Privat

Erika Sörengård berättar att situationen för landets mjölkbönder är under all kritik. Sverige förlorar en bonde om dagen till konkurs och i de värsta fallen självmord.

Kommer ni ihåg sagan om kejsaren utan kläder, som var så övertygande i sin roll att han lurade hela befolkningen? Med talets gåva, en karismatisk personlighet och löften om guld och gröna skogar, blev folket inte bara totalblåsta, utan det värsta av allt, övertygade om att deras egna sinnen bedrog dem, och överlämnade sin moral och beslutsfattande åt en maktgalen härskare med storhetsvansinne.

En pojke, ett blåögt barn, såg i sin naiva oskuldsfulla värld, endast en naken gubbe, som struttade runt till ingen nytta.

Det är enkelt att dra paralleller till en högaktuell nutidshistoria, som tyvärr inte är någon saga. Om vi byter ut kejsaren till Sveriges största mejeri, med dess arvoderade tjänstemän, och befolkningen i sagan mot mjölkbönderna, så finns det skrämmande likheter. Fjärran från det medlemsägda kooperativ det en gång var där ägarna, bönderna, kunde påverka till dagens multinationella företag där vinsten – som självklart borde går till de grovt underbetalda bönderna – i stället går till arvoden och bonusar.

Bönderna, trogna till dödsdagar, rabblar mantrat ”det blir snart bättre, det vänder snart, håll ut”, och kravlar på sönderskavda knän, bockar med böjda ryggar, säger tack till banken fast det är ett rungande nej de får på sin fråga om amorteringsfritt ett tag. Skrämmande många av dessa bönder, tror dessutom på ”kejsaren” som intygar att det snart blir bättre, och belönas med en plats i kretsrådet, itutade att de verkligen kan påverka situationen.

Annons

Är det ingen som ser att denne kejsare är komplett helnaken? Jag känner mig som pojken i sagan, den lille naive men utomstående grabben som tittar på spektaklet och ser sanningen – gubben är ju helnäck! – och frågar sig om alla andra är förblindade? Kolla här då, en mjölkbonde jobbar 12 till 16 timmar per dygn, sju dagar i veckan, året runt.

Wow, han måste tjäna massor tänker du? Visst, om han ändå gjorde det! Säg att normalbonden har 100 stycken kossor, och går back med dryga kronan per liter mjölk, under ett år. Det blir uppåt en miljon kronor minus. Jämförbart med om du skulle betala 300 kronor för varje timme du jobbade, hur många dagar, månader och år skulle det vara möjligt utan att du fick djupa hål i plånboken, tvingades sälja allt du har, drabbas av djupa depressioner, och stora skulder för all framtid? Svara på det tack!

Konsekvenserna av detta ser vi varje dag. Sverige tappar en mjölkbonde om dagen, som tvingas gå i konkurs, i bästa fall sälja, hitta en anställning, och i värsta fall inte ser någon utväg alls – och tragiskt tar sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Familjefäder som tar till snaran och lämnar familj och gård för att de inte ser en endaste ljusglimt i framtiden. Det finns inte ord för detta. De har så stora skulder och får inga ytterligare lån. De har enorma räkningar som släpar efter, arbetar dygnet runt samtidigt som fogden knackar på axeln.

Och som grädde på moset, mjölkpriset sänks ytterligare. Ingen ljusning, ingen hjälp till sitt mejeri, sin branschorganisation eller sin bank, för att inte tala om Sveriges regering, som står med bakbundna händer och pekar mot Bryssel. De mumlar om öppna gränser, frihandel och att besluten tas av EU. Ännu en kejsare utan kläder, som gjort sina undersåtar bidragsberoende och utan möjlighet att påverka, utövar dagisbyråkrati och luftregler om jordgubbar och gurkor.

Den senaste snilleblixten är Vattendirektivet i paradgrenen, att försämra för svenska bönder. Vi kräver att Arla och regeringen visar stake och stöttar sina svenska mjölkbönder, ser över importen av varor som skulle vara olagliga att producera i Sverige, inför ett differentierat mjölkpris i linje med mervärden och produktionskostnad, och snälla, kan någon ge kejsaren några klädtrasor och sätta honom i skamvrån. Det är dags att abdikera och göra om och göra rätt!

Erika Sörengård,
Landsbygdsupproret

Om skribenten

Erika Sörengård är grundaren av Landsbygdsuppropet.

Följ hennes blogg: enhandelsresandesliv.blogg.se

Kommentarer

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.

Annons
Annons
Annons