Matilda Sohl skriver om att hon blir ombedd att sätta på sig heltäckande baddräkt när hon är på stranden, för att dölja sina bristningar. Men hon älskar sin kropp.
Min kropp kanske inte är den vackraste i andras ögon, jag har bristningar, lös hud över magen och bröst som tappat sin fyllighet efter att ha matat min son men vet ni vad? Jag älskar min kropp, den har burit och skapat ett liv och den har förändrat hela min syn på mig själv.
Jag känner en viss stolthet över mina bristningar och det finns många barnlösa där ute som mer än gärna skulle vilja ha dem. I mina ögon finns inget vackrare än kvinnokroppar, de är ingenting att behöva skämmas över, utan dem skall hyllas.
Vi kvinnor är så oerhört starka som under nio månaders tid fått utstå krämpor, illamående, foglossning och allt vad en graviditet kan föra med sig. Vi har fått erfara och genomlida den värsta tänkbara smärtan för att slutligen få upp det vi kämpat för på våra bara bröst. Våra barn. Det är vackert!
Ni där ute som anser att en mammas kropp är avskyvärd och som tycker att vi borde gömma varenda centimeter av våra kroppar; jag har fått kommentarer över hur jag ser ut, att jag måste dra på mig en heltäckande baddräkt för att slippa visa mina bristningar. Men hallå, det är ni som borde skämmas.
Jag mår inte dåligt av dem, så varför skall jag behöva gömma den jag är?
Matilda Sohl,
En vacker mamma
