"Louise Andersson Bodins uttalande gör henne inte till rasist"

I anledning av tumultet kring Adam Tensta och Louise Andersson Bodin där den senare anklagas (milt uttryckt) för att vara rasist för att hon har uttryckt sig rasistiskt, har jag observerat hur människor verkar haka upp sig på ord snarare än innehåll. Louise Andersson Bodin har förvisso uttryckt sig rasistiskt, men detta gör henne inte till rasist.

Ett rasistiskt uttalande eller ett rasistiskt agerande gör en inte nödvändigtvis till rasist, på samma sätt som man nödvändigtvis inte är sexist för att man av en händelse råkar uttrycka sig eller agera sexistiskt. Vi lever i ett rasistiskt och sexistiskt samhälle, krasst uttryckt, vilket gör att vi omedvetet formas och tar till oss vissa uppfattningar utan att reflektera över dem. I anledning av detta kan det vara relevant att peka ut när någon uttrycker sig rasistiskt eller sexistiskt, men detta är inte grund för att kalla någon för vare sig sexist eller rasist.

Vad Louise Andersson Bodin har gjort är att uttala sig om "negrer", människor hon trodde var ett folkslag, en klart rasistisk uppfattning, född av ignorans vilken hon har bett om ursäkt för och i sin förklaring har hon citerat sig själv och återigen använt just ordet "neger" och detta har vissa tagit som att hon inte är ångerfull, vilket borde vara uppenbart för alla och envar att hon är.

Bruket av ordet i detta sammanhang har ett refererande syfte, precis som jag har här. Detta kan jämföras vid ordlistor som listar kränkande begrepp, vilka inte har för avsikt att kränka, utan informera, en nödvändighet om vi över huvud taget ska kunna lära ut vilka begrepp som inte bör brukas. Det är för övrigt inte ett dugg mer tolerant att säga "n-ordet" än att säga "neger". Det har samma innebörd och ordet i mottagarens huvud är detsamma.

Återigen är det inte ordet som är viktigt, utan hur det används och i vilken kontext. Detta innebär inte att jag försvarar fjanterier som att få säga "negerboll" eftersom begreppet fortfarande är kränkande, men första gången någon säger det är det ett misstag, envisas vederbörande är det ett kränkande, rasistiskt val, och det är vad som skiljer en tolerant person från en intolerant, inte att den förra aldrig begår misstag och kränker någon, det gör vi alla någon gång, utan att denne lyssnar och korrigerar sig vid tillsägelse, medan den intolerante vägrar.

Vidare är vi rädda för rasism av helt fel anledning, inte fenomenet, utan ordet. Man har ryggen fri bara man kan undvika att säga eller göra något som kan klassificeras som rasistiskt, oavsett vad yttrandet eller agerandet faktiskt är. Emellertid är det inte den stackars sate som råkade trilla innanför det kontemporärs snäva ramverket vilket tituleras "rasism" vi ska akta oss för, det är typerna vilka håller en lång utläggning om varför de inte faller inom detta ramverk som är de farliga.

De som försöker rikta din uppmärksamhet bort från innebörden av vad de faktiskt säger och gör till det lingvistiska innehållet eftersom, kan jag garantera er mina vänner, det är dessa som är de verkliga rasisterna.

Gustaf Liljenström