Torbjörn Jerlerup skriver om hur Sverigedemokraternas kampanj mot för att stoppa tiggeri på många sätt liknar de kampanjer nazisterna använde i Tyskland på 1930-talet.
Sverigedemokraterna driver kampanjer mot det "organiserade tiggeriet. En del jämför deras kampanj direkt med 30-talet och nazisternas politik. På detta svarar sverigedemokrater att det är att “överdriva”. Det är det inte, det är korrekt, och jag ska förklara varför.
Även nazister generaliserade om tiggare och pratade om att hela "tiggeriet" var organiserat.
Det hela började 1933.
"Stoppa tiggarplågan", "Stoppa det organiserade tiggeriet", "Yrkestiggarna är en plåga", "Tiggare ägde 50.000 mark", "Judiska kriminella styr tiggarna".
I september 1933 hade varje tysk tidning braskande rubriker om att tiggeriet “måste stoppas” och tidningarna konkurrerade med varandra om att avslöja bisarra detaljer om det “organiserade tiggeriet” i Tyskland.
Det hela var orkestrerat av nazisternas propagandaminister Joseph Goebbels. Han drog igång det för att samla pengar till staten och för att rensa bort så kallade "asociala element", inklusive romer.
Resultatet av massmediakampanjen var att man i september började rensa bort tiggarna.
Ordern gavs till polisen, SA och SS att under en vecka, mellan den 18:e och 25:e september, arrestera alla (!) landets tiggare. Ordern verkställdes samtidigt som media skrev om “zigenarplågan” och “tiggarplågan”. Hur många som arresterades vet man inte riktigt. 100 000 “asociala” nämner källorna. 1400 arresterade i Hamburg. I Württemberg 4818 “tiggare”. I Berlin så många att staden i oktober beskrevs i nazipressen som “tiggarfri”.
De flesta släpptes efter några veckor. Som brutna människor som snart antingen dog eller sattes på tvångsarbete. Sen följde år av förföljelse. Tvångsarbetsläger. Tvångssteriliseringar. Massutrotningar. 1938 hamnade de i koncentrationsläger i större skala. Då började man också skilja mellan romer och asociala på allvar. Romer fick bruna trianglar som utmärkte vilka de var i fånglägren. “Asociala” bar svarta trianglar. Båda slaktades. De med svarta trianglar som kanonfoder på slagfälten.
Det finns stora likheter mellan nazisternas propagandakampanjer då och SD:s idag.
1) För det första att man generaliserar om alla tiggare och romer. Alla som tigger är lögnaktiga och organiserade av kriminella, hette det då och heter det nu. Ja onekligen fanns det viss kriminalitet bakom tiggeriet då, och givetvis samarbete mellan tiggare och mellan romer, men det betydde inte att ALLA var kriminella.
2) För det andra att samma myter sprids då som nu. "Men tiggaren äger en mobiltelefon". ja så heter det ibland för att visa att tiggare egentligen är rika. "De har en bil". "De äter på lyxrestaurang". Det är alltid detta "dem". Generaliserande om alla.
Då spreds myter om tiggare med häst och vagn, som haft tiotusentals mark på sig i fickorna då de fångades. Då pratade man om tiggare som åt på lyxrestaurang och bodde i hotell. Även då pratade man om tiggare som ena stunden var så fattiga att de bajsade i stadens parker för att nästa ögonblick vara så rika att de bar guldsmycken.
Allt var en del av Goebbels plan.
För så fungerar generaliseringarna. ALLA tiggare och romer skulle beskrivas som farliga och eländiga. Genom att blåsa upp enstaka fall av kriminalitet och genom att hitta på vandringssägner och lögner skulle man utmåla HELA gruppen, alla tiggare som ett hot.
Går det att peka ut denna hets mot tiggare som naziliknande? Svaret är ja. Sverigedemokraterna är inte ett nazistparti. Däremot tolererar och stödjer de kampanjer med naziliknande retorik. Som mot muslimerna där retoriken är förvillande lik den nazityska mot judarna. Eller som hetsen mot tiggare och romer.
Torbjörn Jerlerup,
Liberal socialdemokratisk debattör
Följ Torbjörn Jerlerup på Twitter: @Jerlerup
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera eller svara på andra kommentarer.