Helt orimligt att tre år i gymnasiet kan ersättas med 160 kryssfrågor

2011 inträdde en ny läroplan i grundskolan och gymnasieutbildningar i hela Sverige. Vi fick ganska snabbt lära oss att skolan nu inte längre handlade om faktakunskaper. Som min grundskolelärare själv sa:

”Det är nu inte längre viktigt att ni kan när andra världskriget slutade, för det är sådant ni ändå bara kan googla på”

Idag handlar det mer om nyckelorden “utförligt” och ”nyanserat”, och dina faktakunskaper räcker knappt till ett godkänt idag.

I lördags var jag, och flera andra som går sista året på gymnasiet, och gjorde högskoleprovet. Högskoleprovet består av 160 stycken kryssfrågor, bestående av två mattedelar och två verbala delar. Detta gjorde jag eftersom att cirka en tredjedel av platserna på högskoleutbildningarna är avsatta för resultatet av högskoleprovet, så länge man har den grundläggande behörigheten för att söka. Trots att jag har rätt bra betyg på gymnasiet vill jag givetvis ha ytterligare en chans att komma in på den utbildningen jag vill, tänker jag och många andra.

Mina tre års slitande på gymnasiet för att få de betygen som krävs för min vidareutbildning, kan alltså ersättas med 160 stycken kryssfrågor? När jag sedan 2011 tragglat med att vara nyanserad och utförlig och lärt mig att det inte har någon betydelse ifall jag vet när andra världskriget slutade. Jag tycker inte alls att högskoleprovet reflekterar det vi lär oss på gymnasiet och tycker detta sänder ut dubbla budskap.

Sandra Kullar